Jämn rysare bland republikanerna

NYHETER

Att förutse vem som blir republikanernas presidentkandidat är lika svårt som att spå i kaffesump.

Fältet är vidöppet – och kan fortsätta att vara så även efter superduper-tisdagen den 5 februari.

– Vi brukar alltid veta vem kandidaten är under våren. Men om vi har fyra kandidater utan säker majoritet, så kan det dröja ända till partikonventet, säger John Fortier, politisk forskare vid American Enterprise-institutet i Washington, till TT.

– Men jag tror att det kan klarna ganska snart.

Gallring

Skälet till att Fortier tror att det republikanska fältet kommer att gallras är att både den tidigare Massachusetts-guvernören Mitt Romney och New Yorks förre borgmästare Rudy Giuliani är i desperat behov av primärvalssegrar: Romney i hemstaten Michigan och Giuliani i Florida, där han har satsat hårt. Om de inte vinner kommer de sannolikt att tappa ytterligare mark.

Då fokuseras tävlingen på baptistpastorn och förre Arkansas-guvernören Mike Huckabee och Arizonas senator John McCain – om inte förre Tennessee-senatorn och skådespelaren Fred Thompson ”skräller” vid valet i South Carolina.

Men i helgen såg det jämnt ut. McCain ledde den sammanställning av nationella opinionsmätningar som sajten Real Clear Politics gör. Han hade ett stöd på 25,0 procent, 3 procentenheter före Huckabee. Ytterligare några procentenheter efter skvalpade Giuliani, Romney och Thompson.

Den republikanska debatt som hölls i South Carolina i dagarna var också jämn, enligt amerikanska medier, även om Thompson beskrevs som ovanligt full av energi.

Förändring

I Stockholm konstaterar Kerstin Berglöf, USA-inriktad forskare vid Utrikespolitiska institutet, att ytterligare en aspekt av de republikanska kampanjerna är att primärvalen fungerar olika i de olika partierna. Generellt får republikanerna alla delegaters röster vid partikonventet när de vinner en delstat. Hos demokraterna fördelas rösterna proportionellt.

– Resultatet blir att republikanernas primärval kan slå på ett sätt som inte reflekterar gräsrotssystemet. En kandidat kan komma tvåa och ha ett ganska brett stöd och ändå inte få några delegater, säger hon.

De senaste årens utbredda missnöje med president GeorgeW Bush gör att oddsen talar för att nästa president i USA blir en demokrat. Men eftersom presidentvalet är så personligt kan allt hända, påpekar Fortier.

– Alla vill ha förändring, även republikaner måste komma med ett sådant budskap, säger Berglöf.

– Särskilt nu som ekonomin börjar svaja kan man inte dra nytta av att man tillhör det sittande partiet.

Tina Magnergård Bjers/TT