De röda bergen skiftar till blått

Välkommen till McCain-land, en Vilda Västern-idyll med dammiga kaktusar och bergsmassiv som glöder förtrollande i solnedgången.

Det är omöjligt att föreställa sig lämpligare miljö för en presidentkandidat som vill vara John Wayne.

Men medan bergen måhända är lika röda som det republikanska partiemblemet tycks grannarna i exklusiva Sedona vara desto blåare.

– Ingen är särskilt stolt över att McCain bor här, försäkrar flottisten Pete Sanders.

Ah, bergen... Ingen som kör den krokiga landsvägen in mot Sedona, i hjärtat av Arizona, kan låta bli att hänföras av bergen.

De är röda. Intensivt röda. Och när skymningen faller lyser klippformationerna som glöd mot den violetta kvällshimlen.

I den torra ökensanden i sluttningarna nedanför, bland kaktusar och skallerormar, ligger luxuösa bostadshus diskret utspridda som små ointagliga fort av exklusiv sandsten.

Man kan förstå att John McCain slagit sig ner här. Det är inte bara bedårande vackert. Miljön står också i god samklang med den hårdkokta, tuffa cowboyimage han försökt odla under valrörelsen.

– Det finns ytterligare ett skäl, påpekar konsthandlaren och personlige vännen Jack Warner.

– Trots att han valt ett liv i

offentligheten värnar John sitt privatliv och här får han vara i fred. Ingen bryr sig om han råkar sitta vid ett restaurangbord mitt i stan. Vi är vana vid kändisar.

Jo, Sedona har alltid utövat dragningskraft på celebriteter med behov av avskildhet. Bland de som har eller haft hus i trakten finns sådana som Cher, Nicolas Cage, Bruce Springsteen, Sean Young och Nicole Kidman.

En senator som vill bli president väcker naturligtvis inte alltför våldsam uppståndelse i en sådan trakt.

Mer problematiskt är möjligen att grannarna inte heller känner mycket till stolthet över den lokale kandidaten.

Medan hela Alaska står upp och jublar över ”sin” Sarah Palin, och Chicago sjuder av stolthet över Barack Obama, rycker

Sedona på axlarna åt John McCain.

Eller – bekämpar honom.

– Faktum är att vi i den här staden röstade demokratiskt i förra presidentvalet och med all sannolikhet kommer att göra det igen, säger Karen Keller.

Hon är en av de drivande medlemmarna i Democrats of The Red Rocks – en grupp

liberala femtekollonnare mitt i McCain-land.

– Här bor visserligen många konstnärer och de är av naturen liberala. Dessutom har

vi en mängd så kallade Kennedy-demokrater; väldigt rika människor som tycker att de har råd att betala högre skatter, berättar Karen.

– Men det finns gott om republikaner också. Som alltid röstat efter partifärg. Tack vare intensivt fotarbete har vår lilla grupp dock fått även många av dem att inse att vi måste få en kursändring till stånd i Vita huset.

Att ”fienden” den här gången finns in på knuten betyder enligt Karen inget särskilt.

– Nej, säger hon och rullar ihop en bunt Obama-affischer som snart ska klistras på träd och staket runt de fåtaliga längor av butiker som utgör Sedonas centrum, vi agerar inte på något speciellt vis för att han råkar bo här.

– Det händer att människor ringer och berättar att McCain sitter nånstans och äter och undrar om vi inte ska komma och utföra någon form av protestaktion.

– Men vi vill inte göra något spektakel av hans person. Vi vill bara få människor att förstå att vi inte har råd med fyra år till med samma slags politik. Det budskapet går hem, även hos sådana som aldrig röstat på en demokrat tidigare.

Det bekräftas av Pete Sanders, liksom McCain själv en före detta flottist som bosatt sig i Arizona-öknen.

Han har röstat republikanskt hela sitt liv, men i år byter han sida.

– Och då ska du ändå veta att min familj egentligen har all anledning att vara blint lojal mot John McCain, säger han allvarligt under ett kort besök på Karen Kellers lilla kontor.

– Våra söner har utbildats vid flottan tillsammans och McCain har gjort så mycket för min grabb. Jag vill inte dra in honom i det här, låt oss bara säga att jag är tacksam.

Pete tvekar några sekunder innan han fortsätter, kisar mot den stekande eftermiddagssolen och kliar sig besvärat i skägget.

– Alltså, jag vill ogärna tala illa om honom, men den John McCain jag kände är inte den John McCain vi ser i valrörelsen. Han har gjort våld på sina egna principer och blivit en cynisk, elak politiker som gör vad som helst för att vinna. Jag kan inte acceptera det och känner numer ingen stolthet över att han bor här.

Inte heller partitrogna republikaner i Sedona, såna som aldrig skulle drömma om att rösta på Barack Obama, håller några festivaler till John McCains ära.

– Många har fortfarande svårt att acceptera att han stått bakom en liberal invandringspolitik. Den frågan är mycket laddad i Arizona, förklarar Les Thompson, ordförande i Sedonas republikanska herrklubb.

– Fast i första hand handlar det om att folk låter sig påverkas av ensidig rapportering i media. Våra journalister har fullständigt förälskat sig i Obama. Jag tycker det är förskräckligt.

Thompson själv, en djupt konservativ pensionär, har inget ont att säga om partiets presidentkandidat.

– Det är en mycket bra man. Det han säger kan man lita på. Han har flera gånger besökt våra möten för att berätta om vad som pågår i Washington och alltid gjort ett utomordentligt intryck.

– Men numer har han varken tid att komma på möten eller ta emot ute på sin ranch.

Ranchen, ja. Den som McCain – numer ökänd för att sammanlagt äga sju hus – använder som sitt högkvarter. Den ligger några kilometer väster om själva Sedona, i en ensligt belägen dal man bara når via en grusväg i så uselt skick att praktiskt taget bara stridsvagnar kan ta sig fram.

Att en och annan nyfiken ändå letat sig dit förstår man av den skylt närmaste grannen satt upp vid sin avfart.

På den står:

”INTE McCains väg”...

Av McCains ägor skymtar man några fåtaliga hus, men det går inte att komma särskilt nära. På stora plakat meddelas att den som gör intrång har åtal att vänta. Oväntat nog syns däremot inga av hans Secret Service-agenter till. De har, vet vi, varit mycket bryska mot tidigare besökare.

– Men dem märker man bara av när McCain eller någon i hans familj är hemma på besök. Då orsakar de trafikkaos i hela dalen, skrattar Democrats of The Red Rocks-ordföranden Norm Sunstad.

– Många är oroliga över att vi kan få se mer av den sortens förändringar om han mot förmodan skulle vinna valet. Vi är måna om att bevara Sedona som det är.

Sunstad, pensionerad lärare från Wisconsin, flyttade till Sedona för sex år sedan. Den sortens bakgrund är han inte ensam om. Nästan alla i området kommer ursprungligen någon annanstans ifrån. Inklusive John McCain. Han bosatte sig i Arizona först i början av 80-talet, efter ett kringflackande liv som soldat, och köpte Sedona-ranchen några år senare.

– Och jag tror att det kan förklara den lokala bristen på entusiasm kring hans kandidatur. Varken han eller majoriteten av invånarna har några rötter här, menar Sunstad.


Det är å andra sidan sant för hela Arizona – den snabbast växande delstaten i hela USA. Och den vinner McCain med all säkerhet i november.

– Ja, visserligen har demografin förändrats på senare år. Fler människor med liberala värderingar flyttar in, främst till städer som Phoenix och Tucson. Men i stort är det fortfarande en konservativ del av landet och det ska mycket till för att han ska förlora sin hemstat, säger Norm Sunstad.

Det är bara hemma i Sedona, bland de röda bergen och de blå invånarna, John McCain kan vara säker på nederlag...