Från presidentkandidat – till marginalfigur

Jeb Bush försöker hålla skenet uppe

1 av 5 | Foto: Kiichiro Sato / AP
Jeb Bush håller valmöte i Clear Lake, Iowa.
NYHETER

CLEAR LAKE, IOWA. Lilla idyllen Clear Lake i norra Iowa är känd för att rockstjärnorna Buddy Holly, Ritchie Valens och Big Bopper dog i en flygolycka här vintern 1959.

Nästan på dagen 57 år senare kommer Jeb Bush hit och håller valmöte.

Hur är det man säger?

Det är en händelse som ser ut som en tanke.

Det var den tredje februari 1959 de tre unga rock 'n' roll-stjärnorna Buddy Holly, Ritchie Valens och Big Bopper efter ett framträdande på Surf Ballroom i Clear Lake skulle flyga vidare till North Dakota men direkt efter starten störtade i ett majsfält strax utanför stan – en händelse som kommit att bli känd som ”The day the music died” för att Don McLean kallade den så i klassikern ”American Pie”.

Var given kandidat

Med risk för att låta en smula morbid går det att beskriva Jeb Bush valkampanj på ungefär samma sätt.

Han var också stjärna och sågs så sent som i våras som given republikansk presidentkandidat, men valrörelsen hann inte mer än börja förrän han, i bildlig mening, kraschade.

Och när den 62-årige ex-guvernören nu kommer till Clear Lake – en rent ikonisk amerikansk småstad med en näpen huvudgata som heter Main och leder till en vacker park som i sin tur sluttar ner mot själva sjön –  för att försöka övertyga åtminstone någon att stödja honom i måndagens provval är det kanske inte direkt som vrak, men han hör definitivt till det republikanska startfältets marginalfigurer med opinionssiffror på ynka 4,2 procent.

Begränsad entusiasm

Han försöker ändå upprätthålla ett optimistiskt sken under det så kallade town hall-möte han håller för något hundratal nyfikna i ett litet konferensrum i de lokala krigsveteranernas föreningshus, låter redig och saklig och kunnig och är rätt rolig när han berättar att han brukar kallas Veto Corelone för att han under sina år som guvernör i Florida så ofta la in veto mot de förslag den demokratiskt styrda delstatskongressen presenterade.

Men entusiasmen hos den ålderstigna publiken är rätt begränsad.

– Det är ju det man noterar först. Han drar i första hand äldre åhörare. Det är inte precis som när Bernie Sanders var och hälsade på oss, säger Stu Parr, en pensionär som fortfarande inte bestämt sig för vem han ska lägga sin röst på och därför ser så många kandidater som möjligt när de har vänligheten att svänga förbi Clear Lake.

”Seriöst intryck”

Han fortsätter:

– Då var publiken ung och stämningen riktigt hög. Fast vi får se hur jag gör på måndag. Jag tycker att Jeb gav ett seriöst och vederhäftigt intryck. Han är inte bara underhållare, som andra i det här racet. Så det kanske blir han.

Tyvärr, för Bush, verkar väldigt få göra samma övervägande.

Vad hände egentligen?

Fram till i somras sågs det som sagt som mer eller mindre självklart att ännu en Bush skulle gå i clinch med ännu en Clinton under höstens reguljära val.

Det som hände var väl Donald Trump.

”Kan överraska”

När han stormade in på scenen förvandlades Jeb till representant för etablissemang och status quo och ”det gamla vanliga” och man kan nästan ana hur det går en rysning av motvilja genom hela ex-guvernören varje gång han nämner Trump – enligt Bush-retoriken en ohyfsad tölp som inte kan nånting.

Förmodligen tänker han på vad som hade hänt om det varit en normal valrörelse, utan inslag som ”The Donald” och Ben Carson...

Stu Parr tror dock att Bush kan överraska på måndag.

– Ja, det här är Iowa. Man vet aldrig. Jag skulle inte ens se det som en jättestor överraskning om det går riktigt bra för honom, säger han.

Nja, vi får nog säga som en av rockstjärnorna som dog i flygkraschen för 57 år sedan:

That'll be the day...

Fotnot: Per Bjurman rapporterar om presidentvalet i bloggen Vägen till Vita Huset