Så kan Trump vända kulturkriget

1 av 2 | Foto: AP TT NYHETSBYRÅN
Med fem röster för och fyra emot blev homoäktenskap i lagligt i hela USA. Carlos McKnight firar­ utanför USA:a högsta domstol i Washington.
NYHETER

Abort och samkönade äktenskap är bara några av rättigheterna som riskerar att försvinna under Trumps tid vid makten.

Den nye presidenten kan få utse hela fyra domare till Högsta domstolen, vilket skulle få enorma konsekvenser för flera decennier framöver.

Det amerikanska politiska systemet är uppbyggt på "checks and balances", där presidentämbetet, senaten och representanthuset kontrollerar och begränsar varandras makt.

Donald Trump kommer visserligen att ha stor möjlighet att få igenom sin politik då både senaten och representanthuset har republikansk majoritet, men det finns en annan fråga som just nu skickar chockvågor igenom det liberala USA: Högsta domstolens framtid.

– Det här kan leda till att den redan väldigt konservativa rättskipningen fördjupas och breddas till nya områden, säger Barry Friedman, juridikprofessor vid New Yorks universitet, till New York Times.

Centrum för kulturkriget

Högsta domstolen har de senaste decennierna blivit centrum för det så kallade kulturkriget, där man avgjort för amerikanerna viktiga moralfrågor som abort, vapenlagar, kvotering och homoäktenskap.

Domstolen består av nio domare, som förordnas på livstid. I nuläget är en av platserna dock tom eftersom Antonin Scalia, en konservativ domare, avled tidigare i år. President Obama har försökt att ersätta honom, men det har stoppats av republikanerna i kongressen.

Har varit balanserad

Högsta domstolen har traditionellt varit hyfsat balanserad mellan konservativa och liberala domare, men den balansen kan nu rubbas ordentligt. Två av domstolens liberala ledamöter, Ruth Bader Ginsburg och Stephen G. Breyer, är 83 respektive 78 år. Anthon Kennedy, som anses ligga i mitten och ofta är en utslagsröst, är 80 år. Trump kommer ersätta Scalia med en konservativ domare, istället för den liberal som Obama föreslog, och då är balansen som tidigare. Men om någon – eller flera – av de liberala domarna avlider har Trump möjlighet att radkalt förändra sammansättningen.

– Precis när de var på väg att för första gången ha en domstol med vänsterprofil så har man nu förpassas till utmarkerna under flera decennier. Det är svårt att se en väg som leder någon annanstans än en ännu mer konservativ domstol under en överskådlig framtid, säger Barry Friedman, juridikprofessor på New York University, till New York Times.

"Domarna kommer vara pro-life"

Vilken sida Donald Trump själv befinner sig på i kulturkriget är oklart. Han sa i gårdagens inervju att han är "okej" med domen om samkönade äktenskap. Han har i intervjuer före sin presidenttid sagt att han är "pro-choice", alltså för kvinnans rätt att bestämma själv över sin kropp. Under kampanjen har han dock svängt och blivit "pro-life". Många tolkade det som att Trump bytte åsikt för att kunna bli vald – det är omöjligt för en republikansk kandidat att vara för abort – men valet av den djupt konservative Tim Pence som vicepresident grusade många liberalers förhoppningar om en mer abortvänlig profil.

På söndagskvällen sa Donald Trump i en intervju med CBS "60 minutes" att de domare som han nominerar till Högsta domstolen ska vara för begränsningar i aborträtten, och försvara medborgares rätt att bära vapen.

– Domarna kommer att vara pro-life. När det gäller hela vapensituationen kommer de att vara för det andra tillägget, säger han och syftar på rättigheten för medborgare att bära vapen, sa Trump.

Lagarna kommer utmanas

Rätten till abort slogs fast av hd-domen "Roe v Wade" år 1973. I april förra året beslutade domstolen, men en rösts marginal, att förbud mot samkönade äktenskap inte är förenliga med konstitutionen. Domen, tillsammans med flera andra beslut, har gett det progressiva USA övertaget i kulturkriget.

Men om domstolen nu fylls av konservativa ledamöter är det sannolikt att en rad delstater kommer införa nya lagar mot abort och homoäktenskap, som sedan ska avgöras i högsta domstolen. Med en konservativ majoritet kan de gå igenom – och återigen ge de konservativa övertaget i kulturkriget.

– Det finns nästan inga ord som kan beskriva hotet som det här valresultatet utgör. Men vi ger inte upp, vi backar aldrig, säger Cecile Richards, ordförande för abortorganisationen Planned Parenthood, till AP.

FAKTA

Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet - varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "check and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset. Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Källa: USA:s konstitution/TT

Elektorsrösterna är nyckeln – vi förklarar USA:s valsystem

  USA – efter valet