”500 miljoner har rätt att vistas här”

För de britter som vill lämna EU är invandringen från EU ett av huvudskälen

NYHETER

KETTERING. Adam har redan en blå Vote Leave-tröja som tänjs ut av hans generöst rundade mage. De övriga i gruppen får låna röda t-shirts med samma text, med uppmaningen att lämna tillbaka dem när valbussen åkt igen.

Den ilsket röda bussen kör långsamt in på gågatan i den brittiska småstaden och parkerar intill klockstapeln. Längs bussens båda långsidor står lämna-sidan kärnbudskap i stora vita bokstäver. ”Varje vecka skickar vi 350 miljoner pund [drygt fyra miljarder kronor] till Bryssel. Låt oss istället använda pengarna till den brittiska sjukvården.”

Pengarna till Bryssel ses som slöseri. Som om de hamnar i ett svart hål och försvinner. Att närmare hälften kommer tillbaka från Bryssel och satsas i eftersatta områden i ö-riket tycker inte Voteleave räcker. Då är det nämligen Bryssel och inte britterna som bestämmer hur pengarna används.

Partierna splittrade

Ur bussen kliver Douglas Carswell, EU-kritiska och främlingsfientliga Ukips enda parlamentsledamot. Det första han säger är: ”Jag är ledsen att jag inte är Boris”.

Många hade hoppats att den karismatiske förre borgmästaren i London, Boris Johnson, lämna-kampanjens affischnamn och mannen som allmänt tippas efterträda David Cameron som konservativ partiledare, skulle ha varit huvudattraktionen.

En av märkligheterna med den här kampanjen är att politiker från olika partier som annars är bittra fiender kampanjar ihop. Frågan om EU skär rakt igenom det brittiska samhället. Rakt igenom partierna men också rakt igenom de sociala klasserna. Många arbetare tänker rösta för att lämna men också många rika konservativa direktörer.

Bland de som vill stanna kvar är det inte ovanligt att politiker från labour, liberalerna och de konservativa kampanjar ihop. Alla de normala gränserna och barriärerna verkar vara upphävda. Det är ett val som handlar om känslor mer än om fakta och politisk ideologi.

Ilska mot Bryssel

Boris Johnson tvingades ställa in. Istället tar en av de andra i bussen på sig en Borismask och lockar de fåtaliga åhörarna till skratt.

Vote leave kunde ha önskat sig bättre väder. Det duggregnar tillräckligt hårt för att få alla utom de mest hängivna supportrarna att stanna hemma. Faktum är att vi nästan är lika många journalister som aktivister. En från Globe and Mail i Kanada. En från Irish Times, en lokal reporter, Sveriges Radios korrespondent och så vi.

Med uppfällda paraplyer försöker aktivisterna med andra handen dela ut flygblad som ger fem skäl till varför Storbritannien bör lämna EU.

Carswell struntar i paraply trots att han inte ens har en jacka på sig. Han är inte Boris men ändå tillräckligt känd för att folk ska komma fram och ställa frågor till honom. Han tar sig tid. Lyssnar och förklarar tålmodigt sin ståndpunkt i allt som rör EU:s regler och brister. Nyfikna stannar och lyssnar utanför de många småbutikerna som kantar gågatan.

Anhängare av Brexit anger sällan ekonomiska skäl till hur de tänker rösta. Invandring, ilska mot Bryssel och en vilja att Storbritannien ska kunna kontrollera sitt eget öde är de främsta drivkrafterna.

Australien ett föredöme

Jag frågar Carswell varför invandringen är en så viktig fråga för lämna-kampanjen. Vi fortsätter promenera gatan fram. Han delar ut flygblad medan han svarar.

– Vi måste själva kunna kontrollera våra gränser. Nu har 500 miljoner EU-medborgare rätt att vistas här. Så vill vi inte ha det. I dag måste vi säga nej till välutbildade it-specialister från Indien och läkare från Singapore men tvingas att ta emot kriminella från Balkan som vi har väldigt lite gemensamt med.

Samtidigt som duggregnet upphör nämner han restriktiva Australien som ett föredöme när det gäller att kontrollera invandringen.

– Tro det eller ej men de flesta länder kontrollerar faktiskt vilka människor som har rätt att vistas där.

Ekonomin oroar inte

Ser han några fördelar med att vara med i EU? Carswell drar handen genom sitt tunna och nu fuktiga hår innan han tar till orda med välartikulerad stämma. Samtidigt som han vant undviker att svara på frågan.

– Om du frågar andra sidan ger de aldrig något positivt skäl till varför vi är med. De säger själva att det är tur att vi inte är med i Schengensamarbetet eller i euron. Den logiska slutsatsen av deras resonemang är att ju mindre vi styrs av byråkrater från Bryssel desto bättre.

Trots att de flesta ansedda ekonomer anser att landet kommer att förlora ekonomiskt på ett utträde är Carswell inte orolig för vad som ska hända.

– Vi lämnar EU men vi lämnar inte Europa. Istället för att vara besvärliga hyresgäster så kommer vi att vara goda grannar. Vi kommer att ha frihandel med Europa. Vi kommer att kunna samarbeta om det vi behöver. Men det kommer att vara frivilligt.

Efter 20 minuter av flygbladsutdelning hoppar Carswell och hans stab upp på den röda bussen igen för att åka vidare till nästa stopp.

Jag hinner aldrig se om aktivisterna lämnar tillbaka sina röda t-shirts eller inte.

FAKTA

Det här är brexit

Torsdagen den 23 juni håller Storbritannien en folkomröstning om huruvida landet ska stanna i EU eller inte. Frågan kallas brexit: brittish + exit = brexit.

Skulle resultatet bli att de lämnar EU så är det första gången ett land lämnar unionen.

Om de blir kvar så blir det ändå under andra villkor än de som gällt hittills – i början av året förhandlade premiärminister David Cameron fram delvis nya villkor.

VILL DU VETA MER? Brexit på 45 sekunder
BÅDA SIDOR: Så tänker britterna – argumenten för och emot brexit

Wolfgang Hansson