Nyheter

Forskarna ger Björklund rätt

"Om det är billigare att anställa 20-åringen, då ökar 20-åringens chans att få jobb", sa Jan Björklund i SVT:s morgonsoffa och föreslog rejält lägre löner för ungdomar.

"Nej," sa Reinfeldt.

"Nej", rasar LO.

Men Björklund har rätt, visar forskarna. I alla fall när det gäller Sverige.

Det var en beslutsam utbildningsminister som i måndagens morgonsoffa föreslog ett utökat lärlingssystem för unga med kraftigt sänkta löner. Systemet omfattar alla branscher och förutsättningen för den låga lönen är att jobbet innehåller ett utbildningsmoment.

Fler unga får jobb om företagen kan betala ut lägre löner, var Jan Björklunds (FP) tes.

"Vem anställer en 19-åring?"

"Vem anställer en 19-åring som man knappt vet kommer upp på mornarna i jämfört med en erfaren 35-åring?", frågade han sig i Rapport.

Han refererade till Danmark och Tyskland där ungdomsarbetslösheten är betydligt lägre än i Sverige och där ungdomar slår sig in på arbetsmarknaden genom lärlingssystem och låga löner. 2008 var ungdomsarbetslösheten i Sverige 19,3 procent. I Tyskland och Danmark var motsvarande siffra 10,4 och 7,3 procent.

Björklunds förslag får LO-facket att rasa.

– Lönenivån stänger inte ut de unga, det är jobben som är för få. Du kommer inte att skapa fler arbetstillfällen genom att sänka lönen, säger ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Högre ingångslön – större arbetslöshet

Men forskningen visar att hon har fel.

Sveriges kollektivavtalsreglerade minimilöner ligger på en nivå som tillhör de högsta i världen. Och höga minimilöner kan stänga ute ungdomar från jobb. Där lägsta lönen är hög i relation till medianlönen – lönen mitt i lönespannet – är även arbetslösheten bland ungdomar hög. Statistik visar att länder med höga lönetrösklar, som till exempel Sverige och Frankrike, dras med hög ungdomsarbetslöshet.

I Tyskland jobbar man för mindre än hälften

I Sverige motsvarar lägstalönen cirka 70 procent av medianlönen. I Danmark kan en ungdom jobba för hälften av medianlönen och i Tyskland för ännu lägre.

Forskningen visar också att en sänkning av minimilönen får extra stort genomslag på ungdomsarbetslösheten i länder med höga lönetrösklar, vilket stödjer Björklunds tes om att en lönesänkning för unga i Sverige skulle ge fler ungdomar jobb. I Sveriges hotell- och restaurangbransch gav en 10-procentig sänkning av lönen arbete åt fem procent fler ungdomar, visar en studie.

Björklunds förslag innebär en kraftigare sänkning. Hur det skulle slå på ungdomsarbetslösheten är dock omöjligt att säga eftersom han ännu inte lämnat några siffror.

I morgonsoffan hintade han mot Danmark, där en 19-åring tjänar hälften av en vanlig lön.

FAKTA

Källor:

Tv-inslag med Jan Björklund, Godmorgon Sverige, SVT, 20100524

Telefonintervjumed IFAU - Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Telefonintervju med Per Skedinger, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning.

Telefonsamtal med Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i Finanspolitiska rådet.

Telefonintervju och statistikunderlag från Christian Wingerter, statistiker vid Tysklands statistiska centralbyrå – Statistisches Bundesamt Deutschland

Telefonintervju och statistikunderlag från Kristine Schlæger, statistiker vid Danmarks statistik

Per Skedinger. Labour Economics, 2006.

Underlagsrapport till Globaliseringsrådet 2008, Per Skedinger.

The Tail of Two Countries: Minimum Wages and Employment in France and the United States ( John M. Abowd, Francis Kramarz David N. Margolis Thomas Philippon) 2000.

Lägsta löner - land för land

(Minimilön / Medianlön för anställda i privat sektor) x 100

Sverige: 61-71

Norge: 63-73

Frankrike: 61

Finland: 56-57

Grekland: 53

Belgien: 52

Ungern: 49

Irland: 48

Storbritannien: 45

Polen: 42

Tjeckien: 39

Portugal: 39

Spanien: 34

Japan: 33

USA: 31

Källa: Low Pay Commission, Eurostat, OECD och Per Skedinger

Arbetslöshet och minimilön för ungdomar:

Arbetslöshet, ålder: 15 – 24, Minimilön för ungdomar i procent av medianlönen

Sverige: 19, 3 % 61-71

Danmark: 7, 3 % 53,8 (lärlingslön)

Frankrike: 18, 1 % 61

Tyskland 10,4% mäter inte median men minimilönen (lärlingslönen) genom medellönen ger 21,7 %. Medianen ger ett något högre tal men fortfarande mycket lägre än Danmarks mått.

Källa: OECD samt statistiska centralbyrån i Tyskland & Frankrike