Väljarna har tröttnat på smutskastningen

Fyra av tio vill se en snällare valrörelse

NYHETER

Väljarna har fått nog.

Smutskastningen i valrörelsen har gått för långt.

– Inte alls, säger experterna.

Fejkade insändare, hackade sajter, elaka kedjemejl och skrämselpropaganda. Valrörelsens smutskastningsmetoder är lika kreativa som många.

Straffar sig

Men fulknepen kan straffa sig. Fyra av tio väljare tycker att det så här långt varit för mycket smutskastning i valrörelsen, visar en undersökning som presenteras i dag.

– Det är just de negativa associationerna med valrörelsen som sticker ut. Väljarna tycker att den innehåller för mycket smuts och tråkigheter, säger Arne Modig, opinionsexpert på analysföretaget Novus, som ligger bakom undersökningen.

Men experterna håller inte med. Årets valrörelse är en av de vänligaste på länge.

– Smutskastningen är en västanfläkt i jämförelse med hur det sett ut tidigare, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet.

"Kafferastskvaller"

Han får medhåll av kollegan Peter Esaiasson, som pekar ut valrörelserna 1976 och 1982 som de smutsigaste.

– I val där mycket står på spel och där politikerna tror att en motståndarvinst skulle fördärva landet är smutskastning vanlig. 1976 var det kärnkraftsfrågan och 1982 var det löntagarfonderna. Något sådant läge har vi inte nu, säger han.

Inte ens nätet och de sociala medierna har ökat fulknepen i valrörelsen, enligt Peter Esaiasson.

– Det som sprids där är bara kafferastskvaller som blir tillgängligt för fler. Smutskastning bedriver man när man baktalar varandras personliga egenskaper.

"Valet oviktigt"

Novus undersökning visar också att mer än var tredje väljare inte tycker att valet är speciellt viktigt.

– Det anmärkningsvärda är att den åsikten främst finns hos de äldre väljarna. De uttrycker en trötthet över alla utspel och politiska debatter, säger Arne Modig.

FAKTA

Så smutskastar partierna motståndarna

SKRÄMSELPROPAGANDA

Inför EU-valet 2009 gjorde LO en kampanj med bilder av Reinfeldt med texten: ”Han tycker inte att det är så viktigt att du röstar.” Inför rikdsdagsvalet i år har LO en kampanj med bilder av ministrar och texter i stil med "Ingen bra idé".

”SABOTAGE”

Samtidigt som Miljöpartiet berättade om sina viktigaste valfrågor, hoppade en grupp miljöpartister i en Stockholmsförort av partiet och gick till alliansen. Pressmeddelandet skrevs inte av avhopparna själva – utan av medarbetare på Moderaternas centrala partikansli.

SMUTSKASTNINGSMEJL

Mona Sahlin har utsatts för flera, bland dem ett fejkat mejl där man i hennes namn tipsar om att skippa tv-licensen och p-avgiften för att få privatekonomin att gå ihop.

NEGATIVA ASSOCIATIONER

Mats Odell kallade miljardsatsningar i de rödgrönas vårbudget för ”Tobleronepolitik”, Maud Olofsson buntade ihop de rödgröna med Kuba och Nordkorea. Alla tre är emot avskaffandet av apoteksmonopolet.

NÄTKAMPANJER

Den rödgröna hemsidan rodgron.se har fått en oönskad tvilling i rodgron.com med rubriken ”Vill du ha kommunister i regeringen?”. På Facebook finns flera grupper som hånar eller förlöjligar en partiledare. Den senaste attacken har bara några dagar på nacken. I helgen tog hackare över Socialdemokraternas Ungdomsförbunds och Sverigedemokraternas hemsida.

SKVALLER

I samtal med journalister nämns i förbigående obekräftade uppgifter om politikers privata förhållanden. Påståenden om otrohet eller problem med spriten är inte ovanliga.

OFFERROLLEN

Både S och C hävdar att det förekommit ”Mosa Mona-” respektive ”Mosa Maud-kampanjer”, regisserade av motståndarsidan.

PLANTERING

Partier tipsar journalister om uppgifter som misskrediterar motståndaren. Det kan handla om intern splittring eller om påstått missnöje med den egna partiledaren

SPRIDNING AV OSANNA FAKTA

När Maud Olofsson föreslog utförsäljning av delar av Vattenfall, sa socialdemokraternas Thomas Östros att hon ville sälja ut kronjuvelen i det statliga ägandet och antydde därmed att det handlade om hela Vattenfall.

FEJKADE INSÄNDARKAMPANJER

Både KD och Centern har upptäckt näst intill identiska insändare, men med olika avsändare, spridda i tidningar över hela landet. De misstänker att bakom signaturer som ”fd centerpartist” gömmer sig personer på rödgröna partikanslier.

Sammanställt av Johanna Melén och Eva Buskas

Negative Campaigning

Smutskastningskampanj kommer från den amerikanska termen "negative campaigning". Det innebär en offensiv valkampanj som går ut på att smutskasta och skapa tvivel kring motståndarna genom att attackera deras personliga egenskaper.

I Sverige är det mycket ovanligt med "negative campaigning". Däremot anklagar partierna ofta varandra för att ägna sig åt smutskastning. Det väljarna upplever som smutskastning är ofta vanligt politiskt käbbel.

I länder där politiken är mer personcentrerad är "negative campaigning" vanligare. Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, nämner USA och Indien som två länder där ”negative campaigning" ofta förekommer i valrörelser.