Dagens namn: Rolf, Raoul
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Felaktig tolkning av rödgrön statistik

Oppositionens utspel fastnar i Aftonbladets Lögndetektor

”25 000 välfärdsarbetare har försvunnit från den gemensamma välfärden under alliansregeringen”.

Den slutsatsen drar det rödgröna blockets partiledare utifrån SCB:s Arbetskraftsundersökningar.

Men påståendet är mer falskt än sant, visar Aftonbladets Lögndetektor.

På måndagen presenterade det rödgröna blocket sin skuggbudget. Oppositionen föreslog bland annat att 12 miljarder kronor mer ska tillföras skola, vård och omsorg under år 2011 och 2012.

Anledningen, enligt de rödgröna, är att många jobb inom den sektorn har försvunnit under alliansregeringens tid vid makten.

”25 000 välfärdsarbetare har försvunnit från den gemensamma välfärden”, har bland annat Mona Sahlin, Peter Eriksson, Maria Wetterstrand och Lars Ohly skrivit i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Ändringar i välfärden

Men riktigt så enkelt är det inte – den rödgröna statistiken redovisar bara ena sidan av myntet, visar Aftonbladets Lögndetektor.

Oppositionen hänvisar till Statistiska centralbyråns, SCB, Arbetskraftsundersökningar för fjärde kvartalet 2008 och jämför med motsvarande undersökning 2009.

Den statistiken visar visserligen att antalet anställda i kommunsektorn minskade med cirka 30 000 personer (20 till 64 år) mellan 2008 och 2009. Av de jobben var cirka 16 000 fasta tjänster.

Men enligt SCB:s statistiker är det svårt att dra slutsatsen att de tjänsterna faktiskt har försvunnit från välfärdssystemet, eftersom statistiken ”inte tar hänsyn till ändringar i välfärdsbranschen”.

Den statistik de rödgröna använder sig av visar alltså inte om de "försvunna jobben" har övergått från kommunal till privat regi.

13 000 fler tjänster

Men statistik som både SCB och Sveriges kommuner och landsting, SKL, har plockat fram åt Aftonbladets Lögndetektor visar att så är fallet.

Mellan 2008 och 2009 ökade kommunernas och landstingens uppköp av privata välfärdstjänster inom skola, vård och omsorg från 88,5 miljarder kronor till 97,5 miljarder kronor, enligt Sveriges kommuner och landsting.

SKL uppskattar att det motsvarar cirka 13 000 välfärdstjänster, som alltså fortfarande finns kvar inom skola, vård och omsorg, men numer med privata arbetsgivare.

Samtidigt visar statistik från SCB att antalet anställda i de privata välfärdsföretagen stadigt har ökat från 129 997 anställda 2006 till 160 862 anställda 2009.

En annan faktor den rödgröna statistiken, enligt SCB och SKL, inte tar hänsyn till är att antalet sjukskrivningar minskade inom offentlig sektor mellan 2008 och 2009.

Det innebär att många av de tjänster som de rödgröna räknar som "försvunna” utgörs av tillfälliga anställningar. I takt med att de sjukskrivna återkommer till sina arbetsplatser kan man anta att de jobben ändå skulle ha försvunnit.

Slutsats: Inte hela verkligheten redovisad

Att antalet anställda i kommunsektorn minskade mellan 2008 och 2009 stämmer. Men det går inte med hjälp av de rödgrönas statistik dra slutsatsen att antalet välfärdstjänster inom skola, vård och omsorg har minskat med 25 000 tjänster.

Egentligen kan det vara tvärtom, eftersom de privata välfärdsföretagen har ökat både i antal och i antalet anställda, samtidigt som kommuner och landsting lägger allt mer pengar på privata upphandlingar.

I de rödgrönas siffra ”25 000 färre anställda” ingår också vikarier och timanställda, vilket innebär att antalet tjänster som faktiskt försvunnit inom kommunsektorn är lägre.

Utspelet är därför mer falskt än sant.

Fakta: Välfärdsjobben

Antalet sysselsatta minskade i kommunsektorn med 26 000 personer 2009.

I år väntas sysselsättningen öka med 10 000.

Nästa år väntas den vara oförändrad.

Hälften av minskningen 2009 var ingen egentlig minskning, den berodde till exempel på att många anställda fördes över från hemtjänst i kommunens regi till privata hemtjänstföretag.

Ett annat skäl till den minskade sysselsättningen var att tusentals så kallade Plusjobb försvann.

I år och nästa år väntas kommunerna och landstingen, totalt sett, gå med överskott. Men från 2012 och framåt blir det underskott igen, om inte statsbidragen höjs.

Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och Landsting (TT)

Vad vill du att vi ska granska?

Mejla: logndetektorn@aftonbladet.se

SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler
Om Aftonbladet