”Min dröm är att öppna restaurang”

Tjejerna äter middag tillsammans.
Foto: RAUL VASQUEZ
Tjejerna äter middag tillsammans.
NYHETER

Vad vet ni om Sverige?

Fengxian: Jag har hört om Sverige när jag gick i skolan. Men något mer vet jag inte.

Fengxian: Jag visste inte att vi gör kläder till svenska företag. Vi vet inte vilka vi gör kläder till. Vi ser aldrig det, de sätter på märkena senare i produktionen.

Vad gör ni när ni är lediga på kvällarna?

Meina: På kvällarna stannar vi i sovsalarna och tvättar kläderna. Ibland går vi och handlar kläder. Man gör inget särskilt.

Lan: Mesta tiden stannar jag i sovsalen och har kul med mina vänner.

Fengxian: Jag gillar att spela biljard, jag brukar spela med några manliga vänner som är bra på att spela biljard.

Vad gör ni på helgerna?

Meina: På helgerna åker vi till platser runt staden, till platser vid kinesiska muren och sådant.

Meina: Om jag har tid åker jag till mina vänner som har ett hus i staden. De betalar 100 yuan (85 kronor) i månaden för huset. Vi brukar göra dumplings tillsammans.

Juan: Mitt hem är nära så jag försöker åka hem så ofta som möjligt. Kanske en gång varannan månad.

Fengxian: Jag går och handlar med vänner. Ibland går vi på karaoke.

Juan: Vi går till parken, promenerar längs floden.

Hur har era familjer det idag jämfört med för tio år sedan?

Fengxian: Det har ändrat sig mycket. Även om mina föräldrar fortfarande är lantbrukare så har deras liv också förändrats mycket. Deras idéer har ändrat sig, från gamla till nya. Min syster och bror har ändrat sig mycket också. Och min hemstad är förändrad också, den har utvecklats väldigt fort. Små fabriker har blivit stora.

Hur ofta kan ni åka hem till era familjer?

Fengxian: Två gånger om året. Mina föräldrar bor i Inre Mongoliet.

Fengxian: Jag ringer dem en gång i veckan. Vi har en telefon där jag bor. När mina föräldrar saknar mig och jag har inte har ringt på en vecka så ringer de mig.

Lan: Varje år kan jag åka hem två gånger.

Juan: Jag åker hem varje eller varannan månad, de bor ganska nära.

Meina: De bor nära. Jag kan åka hem varannan månad.

Vad drömmer ni om inför framtiden?

Lan: Min dröm är att öppna en egen restaurang tillsammans med min man. Jag hoppas det blir verklighet så snart som möjligt. Restaurangen kommer vara något eget, det är inte en långsiktig plan att arbeta på fabriken. Att starta sitt eget företag är ett bra val.

Fengxian: Vad som skiljer mig från de andra tre är att jag redan är gift. Det finns inget som jag ångrar med det, min man är snäll mot mig. Vad jag drömmer om är att studera vidare och hitta ett nytt jobb. För att tala sanning, jag är inte så nöjd med det här jobbet.

Vad är största lyckoämnet i livet just nu?

Fengxian: Lyckligaste tiden var när jag gick i skolan och kunde ha kul med mina vänner. Efter att jag började jobba är de lyckligaste stunderna när jag åker hem till mina föräldrar. Jag åker hem två gånger om året. Kinesiska nyåret gör mig glad också.

Lan: Lyckligaste stunden i livet var 2002 när jag jag jobbade på ett ställe där alla mina vänner kom från min provins. Vi hade väldigt roligt tillsammans. Jag tror det var den lyckligaste tiden i livet. Nu är jag lyckligast när jag åker hem för att träffa mina föräldrar. Att få känna att de tar hand om mig och att jag är deras dotter känns bra.

Juan: Bästa tiden är nu när jag kan tjäna egna pengar och har råd att köpa saker. Jag är äntligen självständig och andra behöver inte betala för mig. Jag är fri.

Meina: Det lyckligaste tillfället var när jag fick min första lön och jag kunde köpa något till mina föräldrar istället för att de alltid köper saker till mig. När jag såg stoltheten och glädjen i ögonen på mina föräldrar kände jag mig så lycklig.

Vad är största oron?

Juan: Viktigast är att hitta en bra man. Så länge det är en man som behandlar mig bra så kommer han vara en bra man.

Meina: Mesta tiden är jag lycklig.

Fengxian: Den jobbigaste oron är när mina föräldrar grälar.

Lan: Jag lånade ut mitt ID-kort till en vän, men hon tappade det. Jag fick stora problem, det gjorde mig ledsen.

Lan: Mina föräldrar bråkar om mig och oroar sig, det gör mig ledsen. När jag började här bråkade de ofta om jag skulle åka hit eller inte.

Lan: Men mina lyckliga stunder är fler än mina dåliga stunder.

Fengxian: Den sorgligaste saken är när du jobbar hårt och lånar ut pengar till någon vän och de inte betalar tillbaka. Och du kan inte ens fråga om att få tillbaka. Jag hjälpte en vän till en klasskamrat under hennes svåra tid. Samtidigt var det en svår tid för mig. Jag lånade ut pengar till henne, men hon har aldrig betalat tillbaka. Jag känner mig så sårad. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite pengar det handlar om, det är mer vänskapen.

Hur sköter ni städning och sådant i sovsalen?

Fengxian: Alla dagar är vi så trötta efter jobbet. Den som orkar eller har tid får städa rummet. Ibland har vi ett schema för vem som ska städa. Men vi städar oftast frivilligt.

Juan: Vi brukar oftast gå och lägga oss samtidigt. Vi är alla rumskamrater så vi är artiga och vänliga mot varandra eftersom vi är långt borta från våra familjer.

Vad gör ni en vanlig lördag kväll?

Juan: Handlar tillsammans. Om vi hittar några kläder som vi verkligen gillar så köper vi dem utan att tveka.

Fengxian: Jag läser mycket . Jag gillar att läsa olika magasin.