Dagens namn: Beda, Blenda
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Värdet efter två år – fyra miljarder dollar

Så skapades succéföretaget Slack: Det har varit helt galet

SAN FRANCISCO. Startupen Slack - som också kallats "mejldödaren" - vill dumpa jobbstressen för miljontals anställda världen över.

Digitala Livet hälsade på hos Silicon Valleys superdarling.

Känner du att den proppfulla mejlkorgen kväver dig? Att ständiga möten äter upp all arbetstid och att du inte har koll på vad andra i jobbteamet håller på med?

Det var den typen av problem som Slack, startupen som just fyllt två år, bestämde sig för att lösa – med en snyggt designad app.

Slacks slogan lyder ”Be less busy”. Appen är enkel. Ett jobbteam kopplar ihop sig och all kommunikation sker i en feed, som liknar en Facebook-feed. Det är ett mycket enklare sätt att få överblick än att bläddra i mejltrådar eller hitta anteckningar från ett av tusen möten. Dokument, foton och film kan kopplas direkt till feeden, en radda emojis kopplade till appen gör kommunikationen kul och dessutom kan en smart bot som dyker upp i feeden svara på frågor.

Kaffedränkt succéhistoria

När vi kliver in genom dörren ljuder en stor gong-gong så högt att det vibrerar i öronen.

Kafferast, förklarar pressansvarig Katie Wittie.

Kaffe är tydligen en grundbult i Slack-kulturen. Så länge företaget var litet drog anställda med cheferna i spetsen ner till lokala kaffestället på hörnet och sörplade kaffe klockan tre varje eftermiddag.

Nu – efter braktillväxten – hålls kafferasten i cafét på Slacks kontor. Alla är där.

Slack är en framgångssaga på steroider. Åtta månader efter lanseringen var företaget värderat till en miljard dollar och på två år har Slack skaffat 2,3 miljoner användare. Investerarna står på kö och slåss om att få strö pengar över den haussade startupen, trots att det är snålare tider i Silicon Valley.

I dag uppskattas Slacks värde till 3,8 miljarder dollar och företaget håller på att växa ur sitt kaffedoftande kontor på 5th Street i San Francisco.

– Det har varit ett galet år, vi har vuxit i rekordfart och vi jobbar målmedvetet vidare. Vi ser hur Slack kan utvecklas att bli ryggraden i arbetslivet, säger Kattie Witte när hon sveper förbi kaffemaskinen.

”Bra tajming”

Slack är inte det första företaget som ger sig på att försöka skapa en app eller lösning för ett kaotiskt jobbliv. Google Wave (som skrotades för sex år sedan) byggde på en liknande idé. Yammer, Bitrix24 och HipChat är andra verktyg som försöker konkurrera med Slack, men som inte når ifatt.

– Vi har haft bra tajming, och lanserade Slack just när sociala medier och chattjänster började användas i arbetslivet, säger Katie Wittie.

Tiden när arbetsgivare försökte mota bort anställda från sociala medier och blockade Facebook på arbetsplatsen känns nästan skrattretande idag. Men med sociala medier kom ett nytt sätt att ta del av information och ett ledigare sätt att kommunicera. Det är det nya beteendet som Slacks idé bygger på.

Enligt användarna fungerar appen bra. Nära hälften säger att mejlstressen sjunker, en fjärdedel tycker att de krävs färre möten och nästan 80 procent menar att Slack lyft team-kulturen (detta enligt Slacks egen kundundersökning).

Smutsig hemlighet

Slack har också hyllats för sitt mångfaldstänk. Silicon Valleys smutsiga låt-oss-helst-inte-prata-om-det-hemlighet handlar om att kvinnor och minoriteter utgör en alltför liten del av Silicon Valley-företagen. Slack har lyckats bättre än andra. När företaget för andra året i rad vann en Crunchie (techvärldens motsvarighet till filmindustrins Oscar) för snabbast växande startup klev fyra kvinnor, dessutom minoriteter, upp på scen och tog tillsammans emot priset.

– Det var inget PR-stunt, vi jobbar inte så. Alla vet att människor med olika bakgrunder bildar bättre team, och vi jobbar aktivt för mångfald i företaget. Men jag kunde känna förvåningen i luften på prisgalan, säger Katie Wattie. 

Ändå har Slack en bit kvar. I styrelsen är det lika tomt på kvinnor, svarta och latinos som i andra Silicon Valley-företag, enligt Slacks senaste mångfaldsrapport.

Katie Wittie fortsätter rundvandringen på våningsplanet. Pekar ut musikrummet, som musikintresserade grundaren Stewart Butterfield själv propsat på. Gitarrer, trummor och keyboards står uppradade för anställda som vill ta en paus och rocka loss. Men det obligatoriska pingpong bordet, sprithyllan och löjliga mängder sackosäckar som brukar vara en startups kännetecken lyser med sin frånvaro.

– Vi vill inte vara en typisk startup. Det är bättre att folk går hem när de har jobbat klart. Vi tror det funkar bättre. Men såklart, vi har afterwork på torsdagar. Det är viktigt att umgås över en drink också, säger Katie Wittie.

Hippegrundare – utan el

Den lite udda företagskulturen på Slack tillskrivs ofta grundaren Stewart Butterfield, som inte har den typiska Silicon Valley-bakgrunden. Han växte upp i ett hippiekollektiv i Kanada, familjen fick rinnande vatten först när han var fyra år, el när han var fem. Egen dator fick han dock när han fyllde sju.

Efter studierna, och namnbytet från hippieföräldranas Dharma Jeremy till egna namnvalet Stewart, byggde han Flickr, den enormt populära fotosajten, som senare såldes till Yahoo.

Efter ett par andra eskapader i startuplandskapet skapade Butterfield tillsammans med sina kompisar Slack, och the rest is history.

Slack – det nya kontorsbåsen?

Att Slack – som också kallats maildödaren – är höjt till skyarna idag står helt klart. NASA, amerikanska regeringen, Spotify och många andra kändisföretag är redan Slack-kunder. Vart framgångssagan tar vägen är en helt annan fråga. Redan nu har Slack fått kritik för att inte alls göra arbetslivet lättare eller ta död på mejl. Snarare tvärtom. Konversationerna i Slack-feeden tenderar att svälla och känslan av att ständigt behöva vara ”på” kväver.

Hur ska man få något gjort när nya meddelanden ständigt tickar in och kräver respons?

Det finns hyllade innovationer som långt tidigare gjort anspråk på att revolutionera arbetslivet – och som misslyckats kapitalt. På 60-talet introducerades det så kallade ”Action kontoret” i USA. Det handlade om specialdesignade möbler som skulle sätta sprätt på effektiviteten. Arbetsgivarna jublade och hakade på. Alla ville ha ett action kontor.

Gissa vad de anställda fick?

Jo, det sedemera så dissade kontorsbåsen. Cubicles.

Senaste nytt
Om Aftonbladet