Dagens namn: Verner, Valter
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Rektorn: Eleverna har ett laddat vapen

Så fort kan ditt eget barn bli ett nättroll – och du kan tvingas betala skadestånd

Foto: THINKSTOCK

På nätet är det lätt att bli en mobbare.

Mobilen är som ett laddat vapen som kan skada – och om din tonåring kränker andra kan det bli dyrt för dig som förälder.

Enligt lagen delar föräldrarna ansvaret, det är inget snack om saken, säger juridikprofessor Mårten Schultz.

Föräldrar ligger risigt till om barnen inte sköter sig på nätet. Tusentals kronor i skadestånd för varje kommentar som går över gränsen kan det bli. Och många föräldrar ligger i riskzonen.

Digitala livets granskning av tonåringar, föräldrar och sociala medier i artikelserien Den nya skolgården visar att var tredje förälder inte vet vad deras tonåringar gör på nätet.

I Sverige kan barn under 15 år inte dömas för brott. Men skadestånd är en annan sak. Barn kan bli skadeståndsskyldiga även om de inte är straffmyndiga – och deras vårdnadshavare kan få ta smällen.
I det välkända Instagram-målet i Göteborg hamnade vårdnadshavarna till de skyldiga tonåringarna i kläm och dömdes att betala skadestånd på hundratusentals kronor. Pengar som ingen av mammorna var i närheten av att kunna betala.

 

Foto: CAROLINA BYRMO   Foto: CAROLINA BYRMO  

Priset för varje kommentar: 8000 kronor

Diskussionsvågorna gick höga när skadeståndsdomen föll. Ett rassel av oro genom den svenska föräldraskaran. Hur ska man kunna ha koll på allt som barnen gör på nätet?

– Enligt lagen har föräldrarna ansvaret, det är inget snack om saken. Det är bara i några få fall, om föräldern bor utomlands, som det går att komma undan, säger juridikprofessorn Mårten Schultz.

I dag ligger skadeståndet för varje kommentar som går över lagens gräns på 8 000 kronor. Eftersom cybermobbning eller trakasserier kan pågå ett tag innan vuxna kopplas in kommer totalbeloppen snabbt upp i höga summor.

Mobbning online liknar traditionell mobbning på många sätt men det finns också tydliga skillnader.

– Flera av de sociala mekanismerna är de samma som vid mobbning och aggressivt beteende utanför nätet. Men det finns också viktiga skillnader, säger Ann Frisén, professor i psykologi vid Göteborgs Universitet.

En skillnad är att det är lättare att bli mobbare på nätet.

– En sak vi ser i forskningen är att nätmobbning ofta handlar om att hämnas. Och på nätet kan alla hämnas på ett eller annat sätt. Även om du är svag eller ensam. Det krävs helt enkelt mindre för att bli mobbare på nätet. Detta leder ofta till onda cirklar.

Foto: CAROLINA BYRMO   Foto: CAROLINA BYRMO  

Nätet – gör oss råare

En annan skillnad är också att innehållet på nätet lätt blir grövre än på skolgården eller i omklädningsrummet.

– På nätet tappar vi inslag i kommunikationen, vi får inte feedback direkt, vilket gör att det är lättare att bli elakare. Mobbaren justerar inte sitt beteende utifrån den andres reaktion, som till exempel om mottagaren börjar gråta, säger Ann Frisén.

Som jurist tycker Mårten Schultz att föräldrar borde övervaka sina barns nätaktiviteter mer. Men det är inte okomplicerat.

– De teknologier som växer snabbast bland kidsen, som Snapchat till exempel,
gör det svårt för en vuxen att hänga med. Meddelandena raderas snabbt. Det är också omöjligt att hänga med i spelvärlden, om man inte hänger över axeln på sitt barn. I spel som Counterstrike är det vanligt med kränkningar.
Samtidigt måste all övervakning vägas mot barnets integritet.

Foto: THINKSTOCK   Foto: THINKSTOCK  

Rektorn såg vad som hände

På Ådalsskolan i Kramfors fick rektor Peyman Vahedi problem med livefilm-appen Periscope. En liten grupp elever kränkte sina klasskamrater genom att lägga upp smygfilmingar. En video som cirkulerade var filmad i gympasalens duschrum.

– Vi hann strypa problemen tidigt och jag tror det är nyckeln. I Sverige har vi ibland en förmåga att släta över och säga  det är inte så farligt, det är bara tonårsfasoner”, säger Peyman Vahedi.

När de skyldiga förövarna konfronterades var de först förvånade över att rektorn hade upptäckt filmerna.

– Ungefär som om rektor och lärare inte har en smartphone eller tillgång till appen, säger Peyman Vahedi.

Efter att ha pratat med lärarna samlade han elever i aulan, förklarade vad som hänt och underströk allvaret i kränkningarna.

– Eleverna förstod väldigt snabbt. Sociala medier är fantastiska på många sätt, men kan också fungera som ett laddat vapen som kan skada andra. Vi förklarade konsekvenserna på ett bra sätt. Alla behöver inte bryta benet för att förstå att det gör ont, säger Peyman Vahedi.

Foto: THINKSTOCK   Foto: THINKSTOCK  

Så stoppades kränkningarna

Men att informera föräldrarna om kränkningarna och att deras tonåringar gjort sig skyldiga till smygfilmningar var svårare.

– Majoriteten föräldrar är till stor hjälp. Men några vill inte acceptera att deras tonåringar får reprimander och tillsägningar. De tror att om man skriker och hotar med anmälan så kommer vi att backa när det gäller grundläggande värderingar, säger Peyman Vahedi med en suck.

För att övertyga föräldrarna om att kränkningarna verkligen ägt rum krävdes dokumentation, så personalen ägnade en helg åt att leta upp och kopiera allt material som svart på vitt bevisade att eleverna var skyldiga.

Bilden bekräftas i Aftonbladet och Inizios undersökning:

Bara fem procent av föräldrarna svarar att de vet om att deras barn har mobbat någon annan på nätet – men när tonåringarna själva får frågan om de har utsatt någon för mobbning svarar 10 procent att det utsatt andra mobbning eller kränkningar.

Med andra ord, föräldrarna vet inte allt.

”Ser det som viral nattvandring”

Ingrid Carlsson som har ansvar för informations- och kommunikationsteknik på Björkebyskolan i Järfälla menar att skolorna har ett dubbelt ansvar. Det är inte bara eleverna som ska få utbildning, föräldrarna behöver det också. När skolan upptäckte att Periscope användes på ett oansvarsfullt sätt bland eleverna gick man ut med information till föräldrarna och uppmanade dem att skaffa appen själva. På så sätt kan föräldrar hålla koll på sina tonåringar och stötta dem i situationer som de inte kan hantera själva.

– Det handlar inte om att spionera på barnen, jag ser det istället som som en viral nattvandring, säger Ingrid Carlsson.

Själv har hon dragit en gräns för vad hon tittar på. Periscope-filmer som sänds hemifrån tonårsrummen är inget som hon som lärare har med att göra, tycker hon.

– Att titta på dem skulle kännas som att inkräkta, att gå över en gräns. Däremot har jag tittat på filmer som läggs upp under skoltid, säger Ingrid Carlsson.

Sociala medier Mobbning Tonår Digitalisering Föräldraskap

Den nya skolgården

GRAFIK: Svenska föräldrar och tonåringar om ungas liv på sociala medier.

 

Om undersökningen

Undersökningen bakom siffrorna ovan är gjord på uppdrag av Digitala Livet. ”Digitala Livet” är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner Telia bevakar ett område som växer för varje dag: Digitaliseringen av vårt samhälle och våra liv. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur föräldrar och tonåringar ser på sociala medieanvändningen bland tonåringar. Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet Partnerstudio inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är föräldrar med barn 13-18 år. 466 föräldrar och 188 tonåringar har intervjuats under perioden 24 mars-8 april 2016 och genomförd som en webbundersökning.

Senaste nytt
Om Aftonbladet