Gå inte på mejlmyterna

TEKNIK

Nej. Nej. Nej.

Ericsson skänker inte bort mobiltelefoner gratis.

Och det finns inget stackars dödssjukt barn som du räddar genom att mejla alla dina kompisar.

Aftonbladet IT lär dig genomskåda vår tids nya farsot - mytmejlen.

Teckning: GUNVOR EKSTRÖM
Teckning: GUNVOR EKSTRÖM

Om det kom fram en okänd man till dig på gatan och påstod att du får en låda gratis champagne bara du går till posten och skickar ett brev till alla dina vänner, skulle du gå på det? Knappast.

Men om samma budskap kommer via mejl, då är det plötsligt värsta chansen! Febrilt börjar vi mejla alla i adressboken utan att tänka en sekund på om det är sant. För det är det givetvis inte. Kedjebrev via mejl är lika falska, och irriterande, som de där du fick i grundskolan som i hotfull ton tvingade dig att skicka vykort till halva klassen.

Av någon anledning ruskar vi av oss vårt sunda förnuft och dras med, kanske för att det är så lätt att skicka vidare, kanske för att ett envist hopp ändå gror därinne. "Jag tror inte på det här men man vet ju aldrig", är en klassisk ursäkt.

- Allt beror på bristande kunskap. Vet man inte är det lätt att bli lurad. Och så vill man tipsa eller varna folk av ren välvilja. Men effekten blir den motsatta, säger Mats Orveland som specialiserat sig på myter.

Mejlservrar överbelastas av alla kedjebrev, det stjäl tid från viktigare saker, och brev som skrivits i en hotfull ton gör folk oroliga helt i onödan.

Enligt analysföretaget Gartner kostar skvaller, skämt och andra icke-produktiva e-postmeddelanden miljardbelopp för världens företag varje år.

Många av kedjebreven har cirkulerat i flera år. Varför luras vi om och om igen?

- När det gäller myter om teknik är det extra lätt, många har inte de kunskaper som behövs för att avslöja myten. Rädslan för att "det kan ju vara sant" tar över. Olika mirakelmedel som kommer från ett land långt bort känns exotiskt och lite spännande, så man hakar på. Behjärtansvärda kedjebrev om att hjälpa sjuka barn spelar på våra ömma strängar, säger Mats Orveland.

Även om det ställer till skada går det inte att låta bli att fascineras över uppfinningsrikedomen hos mytmakarna. Virtuella pojkstreck om allt från hur man skickar gratis sms till bisarra varningar för köttätande bananer.

- Det är ungefär som klotter, ett sätt att säga "här är jag!". De gör det helt enkelt därför att de kan, sedan sitter de och skrattar åt alla som gick på deras lilla bus i cybervärlden, säger Mats Orveland.

Hur ska man göra för att inte bli lurad?

- Genom att sansa sig och tänka efter om det verkligen kan ligga något i det. Gör egna efterforskningar; handlar kedjebrevet exempelvis om Nokia kan man kolla på deras sajt om det står något där. Sajter som avslöjar myter är också en bra hjälp.

Går det att utrota kedjebreven eller kommer de alltid leva kvar?

- De lever kvar eftersom var tid har sina sagor. Förr var det älvor och troll man skrämdes med, nu är det virus i mobiltelefoner. Myterna bara anpassas efter den tid vi lever i, säger Mats Orveland.

De knäppaste myterna

Åsa Erlandson