Åklagaren hävdade när rättegången inleddes i måndags att Johansen ingår i ett ''kriminellt gäng'' som knäckt dvd-skivornas skyddskod samt tillverkat och spritt ett program för piratkopiering. Filmindustrin har skadats.
Johansen har via sin advokat bestridit brott. Han knäckte personligen aldrig koden och han har själv bara kopierat dvd-skivor som han själv köpt. Dessutom har han inte tjänat några pengar på sitt program.
Han kan inte heller dömas för att ha ''brutit sig in'' i dvd-skivor som är hans personliga egendom.
Rättegången följs med stor spänning både i Norge och i omvärlden. Mot en rad konsumentorganisationer och enskilda står en mäktig filmindustri, som fått skrämselhicka av Johansens tilltag och vill ha full kontroll över hur dvd-köpare använder sina skivor.
Det var hösten 1999 som Johansen och en skara andra datorentusiaster samarbetade över internet för att skriva programkod för det fria operativsystemet Linux så att de kunde titta på dvd-film. De hade retat sig på att dvd-producenterna lagt in så kallade digitala nycklar på varje skiva. Det finns en nyckel för varje godkänd dvd-spelare i handeln och för etablerade operativsystem som Windows och Apple - men däremot inte för gratisprogrammet Linux, populärt i breda kretsar för sin formbarhet och tillgänglighet. Ett branschorgan, DVDCCA, bestämmer likt medeltidens handelsskrån vilka spelare som är godkända.
En av Johansens internetkontakter upptäckte att en dvd-spelare för Windows var så dåligt skriven att en av nycklarna inte var krypterad. Därmed kunde koden knäckas. Johansen snickrade ihop ''ytterhöljet'', programmet DeCSS, som gjorde det möjligt att se dvd-filmer på alla operativsystem och apparater. Programmet, som Johansen i enlighet med Linuxtraditionen spred gratis på internet, hyllades i Linuxvärlden men betraktades som en mardröm av branschen. Det fanns nämligen en liten men betydelsefull finess med DeCSS - det kunde användas för att kopiera filmen från skivan till datorn. En av branschens viktigaste aktörer, Motion Picture Association of America, MPAA, började skicka hotelsebrev till webbplatser där DeCSS kunde laddas ner: ''Stoppa spridningen annars stämmer vi'', var budskapet. Många webbplatser lydde eftersom de inte ville utsätta sig för en kostsam lagsökning. Flera rättssaker har pågått sedan slutet av förra året men något avgörande har inte kommit till stånd.
Rättegången väntas pågå veckan ut.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...