Mobiler strålar mest i tåg och bussar

Studsar mot väggarna – överskrider säkerhetsgräns

TEKNIK

Inne i tåg och bussar blir strålningen från mobiltelefoner högre än rekommenderad säkerhetsgräns, enligt en ny rapport.

Även om bara en liten grupp passagerare använder telefonerna.

- Mobilerna avger mycket strålning som studsar mot metall, även i bilar, säger Yngve Hamnerius, professor vid Chalmers tekniska högskola.

Mobiltelefonernas strålning studsar mot metall, i bilar, tåg, bussar och hissar.

Detta visar en ny rapport från en japansk forskare, Tsuyoshi Hondou, som slår larm i mobilstrålningen i tidskriften Physician Society of Japan.

Han upptäckte att även om bara 30 personer bland 151 i en vagn använder mobilen kommer strålningen att överstiga gränsvärdena som rekommenderats av The International Committee for Non-Ionising Radiation, på svenska den Internationella kommittén för icke-joniserande strålning.

Att strålningen ökar beror på att den inte har någonstans att ta vägen utan studsar fram och tillbaka mellan vagnens metallväggar.

Reflekteras även mot fönstren

Även mot fönstren reflekterades strålningen, mycket litet av den slapp ut ur vagnen den vägen.

Enligt Tsuyoshi Hondou är resultaten av hans forskning oroande eftersom antalet personer i världen som använder trådlös elektronik av olika slag blir allt fler.

Professorn Yngve Hamnerius har på regeringens uppdrag utrett strålningen från mobiltelefoner och basstationer.

- Mobiler avger mycket strålning. Och när man till exempel befinner sig i ett tåg och basstationen märker att det är dålig kontakt signalerar den till telefonen att öka kapaciteten, säger Yngve Hamnerius.

- I bilen studsar strålningen om man inte har antenn, säger Yngve Hamnerius, professor vid Chalmers tekniska högskola.

- Våra svenska X2000-tågen har en metallfolie inlagd i fönstren så där gick det inte alls att få någon mottagning. Så där fick man sätta in en liten antenn som kunde fånga upp signalerna.

Professor Yngve Hamnerius säger dock att det inte är så farligt som det japanska larmet gör gällande.

Detta beroende på att mätningen där sker i vagnen, inte i kroppen.

- Man ska ju egentligen mäta inne i kroppen. Ligger du under referensvärdena är du säker, säger Yngve Hamnerius.

Simone Söderhjelm