I går hade vi en rövarkväll, gamla vänner sitter runt bordet och pratar minnen som ofelbart leder in på anekdoter av typen som börjar med ett:
– Men då var jag faktiskt med om något ännu jävligare!
Och avslutas med:
– Brände 12 000. Det är fullkomligt sant.
Varpå näste man inte tänker vara sämre och levererar en ännu hiskeligare historia. Vi fröjdade oss kungligt, skakade medlidsamt på huvudet åt varandras bravader och hängav oss åt ohejdad nostalgi.
– På den tiden sket jag titt som tätt i att borsta tänderna på kvällen, bara stöp i säng...
– Menvafan hade du med dig tandborste på Arvika? Nybörjarfasoner. Extra med melonsmak är portabelt och fint portionerat
Svunna tider. Nu är det ingen av mina gamla kamrater som skulle missa att ta hand om sin dentala hygien. När jag sover över möts jag av en rörande syn: Oskar drar ner en tandtråd framför datorn. Nina har en dunk med knallblå klistrig tandskölj i skåpet och Erik bad mig att ta med två burkar fluortabletter när jag skulle hälsa på honom i New York.
– Skit i lakritsen, ta bara med mina Fludent så är jag nöjd.
Vi har blivit avskräckta. På djupet. Det är ingen lek att få hål i tänderna. En polare hade inte råd att gå på undersökning under fem år, när han äntligen repat mod och pengar fick han punga ut med tidigare nämnda 12 000. Jag känner par som fortfarande betalar på banklån som finansierat deras lagningar. Vi som inte föddes utan kapital men fick epitetet ”miljonärer” som i miljoner chanser till karies, har blivit nitiska med de gaddar vi har kvar. Om vi så drullar hem i gryningen, ståndaktigt drar vi ut vår fluorberikade tandtejp. Runt lägerelden delar vi med oss av våra dentala erfarenheter.
Jag brukar underhålla med historien om slaktarn från Ljungskile, en tandläkare som var ökänd på byn för att tillfoga fler sår än man kom dit med. Man kan rotera i sin rotfyllning för mindre. Avslutningsvis går vi igenom det senaste. Oskar visar hur man knyter tandtråden till en ögla som gör det lättare att såga ner eländet mellan rötterna. Min pojkvän undrar över miljösynderiet med de små engångsklykorna Plackers, han har ett dilemma där, tycker att vanlig tandtråd slinter och gör illa hans känsliga gom. Det är då jag drar mig till minnes domedagsdialogen:
– Måste jag verkligen använda tråden mellan alla tänderna?
Tandhygienisten:
– Nej absolut inte. Bara mellan dem du vill behålla.