”Vendela dog i min mage”

Elisabeth och Peter: Nu vågar vi skaffa barn igen

RELATIONER

Elisabeth Thieme och Peter Larsson hade bytt sin etta mot en fyrarumslägenhet. Barnrummet var iordningställt och skötbordet uppmonterat.

Men dottern Vendela kom aldrig hem. Hon dog under förlossningen.

– Saknaden kommer aldrig att försvinna. Hon finns alltid med oss.

Fint farväl Elisabeth och Peter vid dottern Vendelas grav. Vendela dog under förlossningen. – Begravningen blev fin. Prästen var väldigt bra och vi hade öppen kista, säger Elisabeth.
Foto: ROGER LUNDSTEN
Fint farväl Elisabeth och Peter vid dottern Vendelas grav. Vendela dog under förlossningen. – Begravningen blev fin. Prästen var väldigt bra och vi hade öppen kista, säger Elisabeth.

Allt var ordnat för Vendelas ankomst i juli 2002. Peter och Elisabeth hade åkt på den sista barnfria semestern ihop och möblerat det nya barnrummet.

– Jag hade haft en normal graviditet. Den 8 juli fick jag värkar och vi åkte in till förlossningen. Men de hörde inga hjärtljud från bebisen och det blev katastrofsnitt.

En enorm chock

Eftersom Elisabeth hade känt sparkar tidigare under dagen var hon fortfarande inställd på att få ett medtaget, men levande barn.

Men Vendela var död redan när hon kom ut. Läkarna hittade ingen förklaring utan klassade det som plötslig spädbarnsdöd.

– Det var en enorm chock. Jag hade längtat så länge efter ett barn. När Vendela kom till hade jag varit ofrivilligt barnlös i tio år. Därför hade många vänner och anhöriga följt oss extra entusiastiskt under graviditeten.

Den första tiden gjorde den gemensamma sorgen Peter och Elisabeth handlingskraftiga. De organiserade namngivning och välsignelseceremoni, fotograferade sig med dottern, planerade påklädning och begravning.

Vacker begravning

– Begravningen blev fin. Prästen var väldigt bra och vi hade öppen kista så alla kunde se vårt lilla underverk som vi var så stolta över, säger Elisabeth, 33.

Efteråt blev det tyngre. Verkligheten sjönk in. I stället för att vara mammaledig skulle Elisabeth börja söka jobb.

– Det var som att leva i en bubbla av overklighet. Efter en månad fick jag jobb. Men ganska snart blev jag sjukskriven på halvtid. Då fick jag tid att sörja, samtidigt som jobbet gav mig lite styrfart i vardagen. Jag engagerade mig i olika diskussionsforum och fick mycket hjälp av att höra andras berättelser.

För Peter blev däremot jobbet en frizon och tillflykt. När Elisabeth engagerade sig i anhörigföreningar och mejlinglistor valde han att hålla sig utanför.

– Både vår kurator och prästen hade varnat oss för att människor sörjer olika. Därför uppstod inga slitningar oss emellan för att vi valde att bearbeta händelsen på olika sätt. För mig kommer smärtan stötvis, men intensivt. Som när jag ser en pappa som bär sin dotter på axlarna eller något annat som påminner mig om att jag borde ha varit pappa till ett levande barn.

Väntar barn igen

I dag har Vendela varit död i nästan tre år och paret väntar hennes syskon.

– Det är jättekul, samtidigt som vi är rädda, säger Peter, 34.

Mödravården har tagit oron på allvar och paret har gått på täta kontroller under graviditeten.

– Graviditeten förlöper normalt, men vi har inte längre något skyddsskal. Vi vet att katastrofer inte bara är något som drabbar andra.

Det här ska du INTE säga till någon som förlorat ett barn

Elisabeths råd till vänner och anhöriga.

Här kan du som mist ett barn få hjälp

Så vanligt är det att ett barn dör

Varje år förlorar hundratals män och kvinnor ett barn. De kallas änglaföräldrar. Paret Elisabeth Thieme och Peter Larsson är två av dem. Deras dotter Vendela dog under förlossningen. Hur kan man bearbeta sorgen efter ett förlorat barn? Och vad gör man när partnern väljer att sörja annorlunda? Elisabeth engagerade sig i föreningar och startade diskussionsforum. Sambon Peter såg jobbet som en tillflykt. Varje lördag analyserar Aftonbladets relationsexpert Eva Rusz problem och svarar på läsarnas frågor. I dag handlar det om hur man orkar gå vidare efter att ha förlorat ett efterlängtat barn.

Terri Herrera Eriksson (relation@aftonbladet.se)