Dagens namn: Verner, Valter
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Relationer

”Jag skäms över min sjabbiga man”

Läs det senaste chattet med Eva Rusz

sofia säger: Efter ca 1 år av känslor av "nej" till en kille som uppvaktar mig, börjar mina känslor lite ändra. Jag har aktivt arbetat för att få positiva känslor för honom (han är en så bra kille). Ibland blir jag orolig för att jag gjort såhär, dvs. aktivt arbetat med att "ändra" mina känslor mot honom. Tänk om jag en dag vaknar upp och bara märker att allt var "producerat", att jag verkligen inte är kär i honom? Hur kan jag vara säker på att mina känslor är äkta? (Hoppas detta inte blev för flummigt, att du förstår vad jag menar.)
Eva Rusz säger: Inte alls, jag tycker du gjort ett bra inre arbete med dig själv! För vi kan faktiskt påverka våra känslor genom att vi förändrar våra antaganden och tankar kring en partner! Många borde göra som du gör, dvs stå ut lite till och aktivt undersöka personen, och ifrågasätta de tankarna man just då hade som aktiverade känslorna på ett mer negativt sätt! Ta det lugnt bara, låt tiden avgöra om dina känslor fördjupas!


karin säger: Varför tror du att det är så svårt i dagens samhälle att få relationer att fungera och framförallt hålla i längden?
Eva Rusz säger: Vi har för mycket "brus" omkring oss. Vi är överösta av information och våra normala kontaktytor med andra sker alltmer via IT, vi har mindre nära kontakter fast vi upplever och ju har "fler" då vi kan ha 100 vänner på nätet osv.


lillan säger: Jag har värk i kroppen känner att jag inte orkar med min relation för tillfället, får samvetskval. Vi pratar om det och han förstår men det känns inte bra. Vi har varit ihop 3år snart vi har inga barn. Han är förstående men jag känner ändå mig som en argbigga hur gör jag?

Eva Rusz säger: Jag tycker du skall söka upp din husdoktor och be att han/hon kollar dina värden. Det kan finnas många olika förklaringar till att din kropp har värk och kroppen påverkar själen, så bums iväg! Börja med det!


smulan säger: Hej Eva. Tack för en bra chatt. Min man och jag har varit tillsammans i ca 12 år nu och problemet är att han inte längre bryr sig om sitt utseende och har blivit allmänt slö. Han har svårt att ta tag i saker och "piffar" aldrig till sig längre. Jag är så trött på att ha en karl som jämt strosar runt i sjabbiga mysbyxor, orakad, långhårig, bruna snuständer, och som aldrig vill piffa till sig ens när vi ska iväg. Detta har gått så långt så att jag ibland känner avsky och skäms över honom. Jag har försökt att prata med honom om detta men det blir ingen bättring. Han var inte sån här när vi träffades.
Eva Rusz säger: Tack, ja det är tyvärr en del som sunkar ner sig då man gått i mål i en relation. Detta tar vi upp i det nya tv-programmet Bröllopsform som startar i oktober. Man måste se över sig själv, sin relation till sig själv och sin partner. Kanske ni skall börja med att titta på programmet tillsammans så kanske det kan ge inspiration och en förståelse från din mans sida? Ett annat alternativ är att du helt resolut köper kläder med honom och står på dig ännu mera eller vägrar gå iväg med honom, och går själv ngn gång på en fest om han inte tar till sig den feedback du gett honom. Men kanske han också behöver höra att du älskar honom ändå? Ibland kan man låsa sig så man upplever man får för mycket kritik?


M säger: Hej Eva :) Jag och min flickvän har inte träffats ännu (hon bor i England). Jag undrar bara, vad kan jag göra för att hålla förhållandet vid liv tills vi träffas i verkligheten? Hon har inga direkta fantasier eller liknande än, så skicka upphetsande sms har inte riktigt den effekten. Så, vad kan jag göra? Allting är perfekt som det är nu, men jag vill ge henne någonting extra då och då :) Tack!
Eva Rusz säger: Skicka bilder på din vardag, vad du gör osv. be henne skicka bilder och sen får ni berätta till bilderna vad ni gjorde, tänkte och kände vid de speciella tillfällena. Ring varandra ofta.


inez säger: Hej Eva! Jag har alltid haft svårt att känna känslor; jag blir aldrig kär och blir jag förälskad håller det i sig en vecka sedan är det glömt. Har varit nedstämd/deprimerad i flera år, får nu behandling för detta men under mina sämre dagar vill jag inte träffa någon alls. Känns ganska uppgivet, kommer jag någonsin kunna ha en fungerande relation?, osv. Är sådant här bara tillfälligt; har du träffat dom som känt såhär? Beror det på att jag bara inte träffat rätt personer i mitt liv? Det gäller alltså inte bara kärleksrelationer utan alla, men det känns som att kärleksrelationer är det största.
Eva Rusz säger: En del personer har problem med att känna sina känslor och ofta finns det en koppling till hur man som liten har blivit bemött i det som kallas "anknytningen". Läs min bok" Varför väljer jag alltid fel partner? (finns i pocket)Där finns en mycket aktuella teori kring detta. Terapi är annars ett bra hjälpmedel under en period särskilt då man är deprimerad som du är. Det kommer att ordna sig, satsa på dig själv rent terapeutiskt och läs boken som start.


Linda säger: Hej Eva. Hur ska man göra för att hitta den "rätta". Jag känner mig lite ensam. Alla vänner till mig har pojkvänner och jag känner mig lite utfryst och ensam då. Om jag frågar min bästa vän om vi ska hitta på något så ska hon alltid vara med sin kille. Då känns det som att jag bara är luft. Hon träffar honom i princip varje dag. Men mig mindre, endå ska hon vara med honom. Varför tror du att hon väljer honom mer framför mig? Tack på förhand
Eva Rusz säger: Din kompis väljer sin kille för att hon är kär. Det betyder inte att hon inte gillar dig men hennes prioriteringar är så just nu. Be henne kolla om hennes kille har ngn singelkompis så kanske ni kan umgås alla fyra ngn gång? Annars får du själv aktivera dig på dejtingfronten, gå ut och dansa el liknande eller nätdejta.


Helene säger: Min pojkvän gjorde slut i somras mina känslor är kvar å nu har vi bestämt att börja ses som vänner för att känna efter. Vi har båda lite dåliga erfarenheter av relationer och vi kände att vi hittat rätt med varandra men jag hade svårt att släppa in honom å han hade svårt att lite på min kärlek. Små missförstånd blev stora å gamla erfarenheter spökade. Hur ska vi göra för att inte göra om våra misstag. Tror du att man kan börja om som vänner? Vi var vänner 6 mån innan jag blev kär, han var förtjust hela tiden.
Eva Rusz säger: Vi människor kan vara mycket flexibla och klara av en många olika relationssituationer. Var vänner men tala igenom om detta närmande har som MÅL att ni ev skall bli ihop igen? Fundera själva och tillsammans på vilka konkret situationer ni inte lyckades hantera förut och fundera ut på vad ni kan och hur nu skulle kunna hantera dem idag? Man kan förändra sina beteenden om man vill, öva och öva.


Evig säger: Hur blir man relationsexpert? Jag skulle vilja arbeta med att hjälpa andra, men vet inte vilken väg jag ska gå. Är pedagog i botten
Eva Rusz säger: Finns kanske inte idag en speciell utbildning till detta. Jag är psykolog och psykoterapeut och skrev en uppsats om singlar som blev en bestsellerbok. Sen fick jag arbeta på Aftonbladet och alla de frågor jag fått under snart sex år har utvecklat mitt kunnande enormt! Men jag läser också mycket litteratur och forskningsrapporter för att hänga med i den utveckling som idag finns inom relationsområdet. Psykologi bör du läsa, socialpsykologi, genusforskning, utvecklings- och psykobiologi är mycket aktuellt idag då vi försöker förstå relationer osv.


Maria säger: Jag om min pojkvän har varit tillsammans i drygt 6 år och vi har ett jätte bra förhållande förutom en sak, när vi tjafsar så drar han sig gärna undan, vill inte så gärna prata om "problemet". Vad kan det bero på? Han kommer från en ganska "kall" familj där man inte visade så mycket...
Eva Rusz säger: John Gray som skrivit många böcker om relation bla bestsellern "Män är från mars och kvinnor är från venus" tar upp våra olika sätt att hantera konflikter på. Enligt honom går ofta män "in i grottan" dvs går undan då kvinnan höjer rösten och skäller, pulsen går upp osv. Ett sätt är att du försöker kommunicera lugnt med honom och ser om det ev kan förändra ngt? Eller läs den boken. Eller, be honom efter att han dragit sig undan att försöka lyssna på vad du ville han skulle förstå?


Eva säger: Jag och min x försöker vara vänner med varandra sedan 4 månader tillbaks. Men det är svårt då jag fortfarande har känslor kvar. Jag har då två val: antingen bryta och inte träffa honom(vilket är svårt!) eller försöka att bara vara vän. Jag går och hoppas på att det ska bli vi igen. Men han vill ta det lungt och se vart det leder. Vad ska jag göra???!!
Eva Rusz säger: Svår situation då du verkar vilja mer än han. Kanske du skall ta en paus helt och låta tiden får avgöra hur det skall bli. Å andra sidan vill ditt X umgås med dig för att känna efter men om du inte grejar det så bör du lyssna på dig själv. Under tiden kan du ju fundera på om det verkligen är den perfekta lösningen att återförenas igen? Fundera på vad som skulle fungera och vad som INTE fungerat? Är det realistiskt att få Er relation på banan igen tror du? Fundera och pausa ett tag.


Lost säger: Jag kommer från en svår uppväxt utan direkta känslor men har sedan 1år tillbaka varit med en tjej som jag öppnat mig för, och har sedan fått reda på att hon chattar och även träffat 1 kille från nätet, i syfte om att få bekräftelse inget annat. Hon säger att jag är den enda för henne. Jag har förklarat för henne och hon har slutat att träffa men söker såklart bekräftelse via nätet, det kommer jag aldrig undan, hur ska jag göra för att slippa sätta upp min vägg för hjärtat igen?
Eva Rusz säger: Stå på dig och begär att hon slutar med nätet. Är det Ni två så skall ni två tillsammans arbeta på att komma närmare varandra. Hon verkar ha samma problem som dig men om hon inte riktar sig mot dig så kommer ni få svårt att få relationen att utvecklas.


Carina säger: Jag känner att min kille lämnar mig utanför sitt liv. Han tar beslut utan att fråga mig. När jag pratade med honom sist sa han att han löste ett problem, han är van att göra allting själv och tänkte inte på mig. Jag sa att jag har fått nog nu. Han tycker det är tråkigt att det skall ta slut för en sådan sak. Han tycker att jag skall säga till honom och ge honom andra alternativ på lösningar. Kan jag få honom att förstå mig? Vi är båda 42 år, bor inte ihop, bor på två orter, och har relationer och barn med oss. Vad kan jag finna mig i eller vart skall jag dra gränsen.
Eva Rusz säger: Det är bra att han ber dig om alternativa lösningar, då lyssnar han på dig och vill ha hjälp med att finna andra beteenden. Fundera själv på inom vilka områden han kan fatta egna beslut utan att förankra i dig och inom vilka du begär att han involverar dig? Kan han t.ex köpa möbler hem utan dig eller inte? Presentera sen för honom vad du önskar och hur du önskar att han skall agera så får det bli en övning för Er båda – han kan ju inte tankeläsa dig så du måste bli mycket konkret med vilka områden som är viktiga för Er och dig.


Mona säger: Hej snygg-Eva! Jag träffade en man för ungefär ett år sen sedan dess har vi inte träffats, kan det finnas chans att utveckla kärlek ur ett sånt möte igen. Om vi skulle träffas på nytt igen?
Eva Rusz säger: Tack för komplimangen! Ring upp honom och be att få träffa honom igen. Antingen får du ett ja eller nej. Sitt inte och invänta att han skall kontakta dig. Ring eller mejla el liknande. Och om du får ett NEJ så har du i vart fall tagit reda på om det fanns ett intresse hos honom, då kanske du kan gå vidare och vara öppen för att ta in andra män i ditt liv?


Moderator säger: Nu måste vi tyvärr sluta för i dag. Tack Eva och tack alla som ställt frågor!

Eva Rusz säger: Tack alla som chattat! Intressanta och viktiga frågor! Kramar Eva

aftonbladet.se
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet