Upplev en het natt i coola Melbourne

1 av 4 | Foto: Per Groth
Barutbudet i centrala Melbourne är lika annorlunda som imponerande – The Croft Institute är ett av de heta stllen i de skumma gränderna dit festen och festerna hittar, trots det undangömda läget.
RESA

Ibland räcker det inte med karta, kompass och ett hyfsat lokalsinne.

Vid sådana tillfällen får man i stället sätta sin tillit till lokalbefolkningen.

RESA åkte till Australien och gav sig ut på upptäcktsfärd i Melbournes mörkaste gränder. Och fann ett nattliv som inte liknar något annat.

Ta av dig slipsen, annars kommer du inte in.

Efter att ha nått slutet av en mörk gränd, fylld av graffiti, överpackade sopcontainers och lösa pappkartonger stöter vi plötsligt på patrull.

Baren The Croft Institute är uppenbarligen inget ställe man kommer till utklädd som kontorsråtta. De enda gnagare som man tycks ha överseende med här är de som springer fram och tillbaka mellan övergivna matrester och dagvattenbrunnar.

En-bortsliten-slips-och-lätt-uppknäppt-skjorta-senare lättar vakten på sin stränga ton, bjuder på ett leende och hälsar oss välkomna.

Som ett mentalsjukhus

Inredd att efterlikna ett gammalt mentalsjukhus, med provrör längs väggarna och patientsängar på toaletterna känns The Croft Institute närmast som hämtat ur en skräckfilmsinspelning.

Tur då att de som går hit inte är av det lättskrämda slaget.

Det är här, i centrala Melbourne – långt ifrån de lyxiga barområdena i South Yarrah eller St Kilda – som staden bjuder upp till alternativ fest. I gränder där man, som turist, aldrig skulle få för sig att sätta sin fot. Om det inte vore för ryktet om de dolda nattklubbarna alltså.

Trenden att bygga om övergivna lagerlokaler till barer och nattklubbar började för drygt fyra år sedan. Det var i den vevan Lucas Goldsworthys vän byggde om ett övergivet svenskt bageri till baren St Jeromes. Sedan dess har nya uteställen dykt upp som svampar ur jorden i centrala Melbourne, oftast med placering i de nedgångna gränderna.

– Den främsta anledningen är att det är så billigt att starta och enkelt att få tillstånd, säger Lucas Goldsworthy.

Numera är han föreståndare på St Jeromes, som för en tid sedan fick tillökning med en tvillingbar i huset intill. Namnet på nykomlingen säger en hel del om den avslappnade attityd som Melbourneborna har till sina nattklubbar. För hur många svenska barägare hade kommit på tanken att döpa sitt ställe till Shit Town (Skitstaden)?

– Det är ett väldigt coolt ställe, mycket annorlunda. Det är mer som en upplevelse än något annat, säger han och leder oss in i trevåningspalatset, med sneda väggar, rangliga trappor provisoriska dansgolv och öppet tak på övervåningen för dem som känner för att ta ett bloss eller dra sig undan för att vänslas.

Fråga lokalinvånarna

Den senaste tiden har den alternativa nattklubbskulturen i Melbourne etablerats som ett begrepp. Men som en tillfällig gäst gäller det att få lokal assistans om man vill hitta pärlorna i den svårforcerade nattklubbsdjungeln.

Tur då att vi, i trakterna kring Chinatown, blir upphunna av ”B” och hans 23-åriga flickvän Bec.

– Om ni skriver om barer här i Melbourne måste ni bara se Section 8, säger mannen med initialen.

– Häng på, det ligger bara en bit bort.

Efter ett par kvarter finner vi det, Melbournes förmodligen mest spartanska ställe, uppbyggt med lastpallar och presenningar och omgärdat av ett enkelt staket.

På vägen in kliver vi över en tiggare med skramlande växel i en kaffekopp. Utomhusbaren har bara haft öppet i ett par månader, men ryktet har spridit sig snabbt. Stället är fullt av folk.

– Jag tror att de som öppnade det bara hittade en container och några lastpallar och drog i gång. För dem är det mer en erfarenhet att driva en bar – de ville ha det enkelt, säger Lucas Goldsworthy när vi frågar honom om rivalen.

Läskigt men lockande

Tillbaka på The Croft Institute blickar Melbournetjejen Alana Heenan ut över det reggaeinspirerade dansgolvet.

Med tanke på de skumma kvarteren och den svenska inställningen att inte röra sig i dåliga områden efter mörkrets inbrott har man lite svårt att fatta hur det har kunnat bli en sådan succé.

– Om jag tycker det är läskigt? Oh, gud ja, men det är ju det som är grejen, säger Alana Heenan och rycker på axlarna – precis som att de trånga gränderna är de mest naturliga ställena i världen att tillbringa en blöt fredagsnatt på.

Borta på Warburton Lane ser en flera meter stor kristallkrona ut att ha fastnat mellan husväggarna. Vem som glömt lampan där är oklart, men den ser ut att fylla sin uppgift i att visa gästerna rätt om de letar efter baren Murmur.

Sydney ligger efter lillebror

Trots att vi vet att vi är på rätt spår ryggar fotograf Per Groth tillbaka när han ser en kraftigt överviktig man, skabbigt klädd och med vaggande gångstil gå emot oss.

– Vad i helvete är det här för jävla snubbe? utbrister han.

Ingen kan egentligen klandra Groth för reaktionen. Det fördomsfulla intrycket av personen är att han förmodligen precis har blivit släppt från ett långt fängelsestraff.

Gestalten tar dock ingen notis om oss vettskrämda svenskar och lämnar fältet fritt in till Murmur – det ställe av de gömda barerna som har bäst anseende när det gäller drinkar.

Klockan närmar sig stängningstid och vi inser att vi bara har hunnit med ett axplock av Melbournes okända nattliv. Stadens barscen är unik, så speciell att till och med värsta rivalen Sydney tittar avundsjukt på sin lillebror i söder.

Men ännu är Sydney inte ens i närheten att kunna erbjuda ett lika varierande utbud som Melbourne. Tacka de victorianska myndigheterna och Lucas Godsworthys kompis för det.

Daniel Persson

FAKTA

Snabbfakta

Världsdel: Oceanien.

Land: Australien.

Folkmängd: 3,7 miljoner (19 miljoner i hela Australien).

Tidsskillnad: +10 timmar (+8 sommartid).

Språk: Engelska.

Valuta: 1 australiensisk dollar = cirka 5,40 kronor.

Visum: Ja. Ordna via resebyrån eller ansök om ett turistvisum här:

www.immi.gov.au

Läs mer på nätet: www.visitmelbourne.com, www.australia.com