Redan i april är folks sommarplaner spikade

Resas Terri Herrera Eriksson om semesterhysterin

RESA

Som det laddas inför sommaren!

Ungefär när man städar undan efter nyårsfesten kommer den första sommarfrågan.

– Kommer ni att vara på landet under vecka 26?

– Vaa?

– Vecka 26, kommer ni att vara på landet då? Eller har ni semester redan vecka 25?

Det finns två saker som är mer svenska än andra:

1. Ordet ”skogräns”.

2. Allt sommarplanerande med numrerade veckor.

Redan i april brukar folks sommarplaner vara helt spikade. Fritidslappen är ifylld, semestern beviljad, sommarstugan hyrd och släktträffen inbokad.

Ändå är de oplanerade somrarna de bästa.

En sommar under sent 90-tal skulle min dåvarande sambo jobba nästan hela sommaren och vi bestämde oss för att hänga kvar i Stockholm. Vilken provokation det var! Vi kunde lika gärna ha sagt att Astrid Lindgrens barnböcker sög eller att italienska jordgubbar är sötare än de svenska.

– Ni ska väl inte bara STANNA hemma?

– Jo.

– Men inte HELA sommaren?

– Jo, troligtvis.

– Fan vad sjuka i huvudet ni är. Ni kommer att ångra er.

Men floppsommaren blev en riktig flipp med kvällsdopp på Långholmen, picknickar med kompisar och spontanutflykter i skärgården.

Förrförra sommaren lyckades jag och min man med konststycket att i alla fall ha två blanka veckor; ingen semesterjour, inga besök från släktingar, utlandsresor eller kompisveckor på torpet.

Vi tog bilen och tog in på sörmländska slott, vattenplanade genom Västervik och hälsade på kompisar i Småland. Jag fick vattkoppor och sonen blev getingstungen i läppen på Astrid Lindgrens Värld.

Det var galna, men framförallt roliga veckor i ett Sommarsverige där vi helt hade glömt bort vilken vecka det var.

Och nej, vi hade inte tur med vädret, men vem har det så här års – egentligen?