Hippie-paradiset har blivit charterfavorit

Goa - precis lagom mycket Indien

Sita är runt tio år (hon vet inte riktigt själv) och har kommit till Goa från Karnataka för att sälja saris och smycken till turisterna på stranden. Det är ett slitsamt liv för strandförsäljarna. Konkurrensen är hård och mutorna till polisen för att inte bli ivägjagade tar mycket av vinsten.
Foto: NIKLAS SMITH
Sita är runt tio år (hon vet inte riktigt själv) och har kommit till Goa från Karnataka för att sälja saris och smycken till turisterna på stranden. Det är ett slitsamt liv för strandförsäljarna. Konkurrensen är hård och mutorna till polisen för att inte bli ivägjagade tar mycket av vinsten.
RESA

D et här är inte riktiga Indien, det här är nåt annat, säger de luttrade långtidsresenärerna när de sitter och pimplar öl och äter hamburgare på Shore Bar efter marknaden i Anjuna.

Lakshmi har flyttat hit från Kashmir för att göra "business".
Lakshmi har flyttat hit från Kashmir för att göra "business".

Kanske var det "detta andra" som fick hippiesarna att söka sig till Goa sedan portugiserna tvingats härifrån 1961. Ett lugnare tempo, små hyddor på stränderna, fiskebyar och i och med kristendomen ett visst mått av västerländskhet.

I dag säljer charterbolagen sina resor till Goa under just den parollen - lagom med Indien. Om man vill kan man besöka hinduiska tempel, dricka chai och äta thali för 15 rupier (2,80 kronor). Men de flesta kommer hit för semester med sol och bad. Det kan vara semester från den svenska vintern eller några veckors rekreation efter månader av resande i Indien.

De som kommer hit av den senare anledningen väljer ofta norra Goa och i december fylls stränderna och barerna i Anjuna, Vagator och Arambol med ryggsäcksresenärer från hela världen.

Några kom hit redan för 30 år sedan och blev förälskade. Nyfångad fisk, solnedgångarna och det enkla livet bland palmerna på stranden fick dem att stanna. På marknaden i Anjuna ser man fortfarande en och annan farbror med långt hår och skägg säljandes batikkläder eller pipor så små att det vore larvigt att försöka hävda att de är till för tobaksrökning.

Även Candolim, Calangute och Baga var favoriter bland hippiegenerationen. Nu fnyser de åt den överexploaterade charterstranden. Vill man ha så lite Indien som möjligt ska man kanske fundera på om just Indien är rätt plats att åka till, snäppet därefter är att tillbringa sin semester på stranden i Calangute.

Men avstånden i Goa är korta och man behöver inte ta sig särskilt långt för att undfly den värsta kommersen. Redan i Candolim någon kilometer söderut är det mindre folk.

Många köper en charterresa för att sedan utforska den tio mil långa kuststräckan på egen hand.

Med taxi - för 200 kronor kan man åka genom hela Goa - buss, hyrd moped eller motorcykel tar man sig relativt enkelt runt.

Den som hyr själv gör klokt i att ta med ett internationellt körkort. Backspegel får man tjata sig till, hjälmar finns inte. Liksom på stränderna strövar kor och hundar fritt och får på vägarna sällskap av grisar, tuppar och getter. Och är det inte för djur man väjer så kan det vara för chilifrukter eller säd som torkas på den varma asfalten. Tutan tycks vara viktigare än broms på de indiska fordonen men annars är trafiken inte mycket värre än på många ställen i Sydeuropa. Fast förlagd till vänstra delen av vägen.

Goa skapades enligt hinduisk mytologi när Shri Parasurama, en inkarnation av guden Vishnu, sköt en pil från bergen i väster och beordrade vattnet att dra sig tillbaka. Pilen landade i Benaulim, i mitten av den 25 kilometer långa Colvastranden - Goas längsta.

Fiskebyn Sernabatim ligger ett par hundra meter norr om Benaulim. Här, liksom i Palolem längre söderut och i Mandrem i norr, kan man fortfarande hitta billigt boende på stranden.

Annars är det dåligt med strandboende i Goa.

1981 lagstiftade Indira Gandhi om att inga permanenta byggnader fick byggas mindre an 500 meter från havet.

Men Goa-mentaliteten att allt är förhandlingsbart gäller dock inte bara på marknaden eller i taxin, så på senare år har man börjat tillåta en del nybyggen. Men förbudet har haft effekt. Restaurangerna på stränderna byggs av bambu och palmblad inför varje turistsäsong och många av de hyddor som finns att hyra skulle heller inte stå emot en hårdare vindpust eller monsunregnen som börjar i juni.

Det är inte bara turister från väst som kommer till Goa. Sedan länge har delstaten lockat indier från hela landet.

Fullt påklädda spatserar affärsmännen från Delhi eller Mumbai längs stränderna i denna "dekadenta" region där öl och skaldjur är billigt, nötkött finns på menyerna och bleka västerlänningar med minimal klädsel ligger och pressar i solen eller dansar till morgonen under fullmånen.

Riktiga Indien? Goa är en unik del i ett stort och mångfasetterat land. Om det är lagom med Indien eller inte beror naturligtvis på vem man är och ens ambitioner med resan.

Men vare sig syftet är att njuta några veckor i solen i ett billigt land med god mat, uppleva en historierik region eller bosätta sig i en hydda på en öde strand, lär Goa inte göra någon besviken.

Niklas Smith (resa@aftonbladet.se)