Kinesiska muren vilken mara

Det var som att klättra ända upp till himlen

Kan det bli mycket jobbigare? Nja, efter 562 halvmeterhöga trappsteg uppför Kinesiska muren känns det nog svårslaget.
Foto: ALBATROS TRAVEL
Kan det bli mycket jobbigare? Nja, efter 562 halvmeterhöga trappsteg uppför Kinesiska muren känns det nog svårslaget.
RESA

Det finns jobbiga maratonlopp och tuffa maratonlopp.

Och Kinesiska muren maraton.

För Jan och Sonja Dahlgren blev loppet på Kinesiska muren ett minne för livet.
Foto: Krister Hansson
För Jan och Sonja Dahlgren blev loppet på Kinesiska muren ett minne för livet.

– Det mest ansträngande och det allra roligaste jag varit med om, säger Jan Dahlgren från Åkarp.

Ett vanligt maratonlopp – 4 mil, 2 kilometer och 195 meter – är en prövning i sig.

Här springs dessutom 7 kilometer uppe på Kinesiska muren.

På utvägen går det nerför, men på hemvägen är det bara uppför med 562 halvmeterhöga trappsteg och en höjdskillnad på 270 meter.

Dubbelt så lång tid

– Det kändes som om man var tvungen att klättra ända upp till himlen. Men ännu jobbigare var faktiskt värmen. Man måste dricka varje kilometer för att orka, säger Jan Dahlgren.

I vanliga fall springer han ett maraton på omkring 4 timmar. Personliga rekordet är 3.36,26. På muren blev tiden över sju timmar.

Jan Dahlgren, 56-årig lagerarbetare, och hans hustru Sonja, ekonomiassistent, 58, hör till den växande grupp svenskar som planerar sin semester efter vilka maratonlopp de ska springa.

Jan har avverkat 23. Sonja har hängt med på tre av dem: Stockholm, London och New York – men efter att ha inspekterat muren i förväg valde hon halvmaran i stället.

Reykjavik nästa

– Loppet var kul, men det allra bästa var arrangemangen runt omkring. Vi stannade i nio dagar och såg allt: Den förbjudna staden, Himmelska fridens torg, Sommarpalatset och Mao på mausoleet.

Sommarens maratonresa går förmodligen till Reykjavik.

– Och så ska jag springa Stockholm Marathon den 14 juni. Loppet fyller ju 25 år i år, säger Jan Dahlgren.

Arne Norlin