Bulgarien: bila längs med kusten

1 av 4 | Foto: ÅSA LIFFNER
RESA

Långa barnvänliga stränder. Mat och dryck och röj - allt till lågpris.

Men Bulgarien bjuder på mer än så, bortom charterorternas solstolar och hotellkolosser.

Resa hyrde en bil och drog iväg på upptäcktsfärd längs kusten.

Vägen slingrar sig högt över havet och hotellkomplexen nere på stränderna. Ibland inramas körbanan av tätväxande buskar och vitmålade trädstammar för att i nästa ögonblick öppnas mot åkerklädda dalar där solrosor och lavendel färgar sluttningarna.

Ur radion väller europop, högre upp i bergen får vi in turkiska stationer. På vägarna samsas skrangliga bussar med hästdragna kärror. Åsnor och getter betar på heta fält utanför tidlösa, halvsovande byar där förskrämda gåsflockar kryssar framför de enstaka bilarna.

I Bulgarien kastas du snabbt mellan gammalt och nytt, känt och okänt, vackert och fult, högt och lågt.

Landet har 40 år på nacken i turistsvängen. Efter en svacka med svikande solresenärer på grund av bristande hotellkvalitet och allmänt dåligt rykte skiner nu framtidsoptimismen i kapp med den bulgariska solen. Det rivs, byggs och byggs till längs den drygt 30 mil långa kusten.

I dag är de större badorterna fullgoda alternativ till de traditionella semesterresemålen runt Medelhavet. Lika solsäkert, lika mycket service och utbud - till lägre pris.

Sunny Beach är festernas flaggskepp bland de bulgariska badorterna. Förr var det mest öststaternas trötta arbetare som vilade ut här vid Svarta havets strand.

I dag invaderas Sunny Beach av utländska turister som spenderar sådana summor att orten säkerligen kan se fram emot en molnfri framtid.

Men alla nybyggen och upprustningar kan dock inte skänka den vad många turister letar efter - charm.

Här uppförs nya hotellkomplex i stramt minimalistisk stil bredvid gamla socialistiskt spruckna skapelser i glasbetong och cement som begåvats med nya färglager.

Marknader bjuder ut souvenirer och importerade märkeskopior bredvid hundratals restauranger och barer. Det är inte vackert, men det funkar.

På den åtta kilometer långa stranden står de färgglada parasollen i raka rader. Sommarlovsdoften av fräsande Nivea på rosa ryggar stiger mot himlen, där det alltid svävar åtminstone två fallskärmsflygare.

Vid middagstid är det riktigt hett, sanden bränner och det är läge att pusta ut på någon av de många strandkrogarna. Här kan du släcka törsten och äta dig mätt för en billig peng medan du spanar ut över allt liv och rörelse på stranden.

Sorlet från de många badgästerna blandar sig med vågorna som slår in mot stranden.

Klockan är åtta på kvällen - men var är alla människorna?

Tydligen är det här tidpunkten då många tvättar sanden av sig före middagen och kvällens nöjen.

I det tillfälliga lugnet känns blommornas doft starkare och vi kan urskilja ljud från måsar och sparvar. Ljuset kommer in snett och lyser upp kvällshimlen. Livet är skönt. Denna stund avnjuter man gärna i sällskap med Ariana, Zagorka eller Kamenitza - några av Bulgariens utmärkta öl.

Sen brakar det loss.

Hundratals musiker lägger med van hand ut heltäckande ljudmattor över rödstekta turister och friterade pommes. Inga arrangemang är för smöriga, inga låtar för pinsamma. Huvudgatan fylls av spankulerande par, stimmiga grabbgäng och barnfamiljer med vagnar. Cyklar och minimoppar ilar som vinande bin i folkmängden.

Inkastarna besitter imponerande utländska ordförråd och lockar frenetiskt med olika erbjudanden: gratis vin, shots, efterrätter...

Menyer så långa att det är svårt att välja. Det är billigt att äta här, trots att återkommande turister klagar över att det blivit dyrare än förr. En trerättersmiddag för två på finkrog med lokalt vin och banana split hamnar på cirka 200 kronor. Den som letar efter fantasifulla recept och originella smaksensationer lär bli besviken. Men det är rejält käk och man lämnar sällan restaurangen hungrig.

Natten i Sunny Beach handlar om en sak - partaj. Diskoteken och barerna, och de är många, håller öppet tills sista gästen kryper hem.

På Las Palmas är det fullt tonårspådrag i baren. Den bulgariske dj:n spelar svenska slagdängor under kulörta lyktor. Publiken jublar, dansar och får in dubbla drinkar under happy hour. Det är afterski i 30 graders värme.

- Vi är här för andra gången, det är billigt och ett enormt drag, helt oslagbart, hojtar fyra brunbrända göteborgska killar på partysemester.

På det för tillfället populäraste diskot, Lazur, är knappast någon över 23, förutom ägaren. Ett annat småhippt ställe har fått namnet Iceberg, och är ungefär lika mysigt.

Vid tretiden på natten är det fortfarande fullt med folk i mörkret runt huvudgatan, barerna är överfulla och folk köar vid gatuköken för att fylla på med korv och kebab. Det är spontana möten, björnkramar och allsång.

Och på svenskstället Dreams dansar tjejerna på borden till Köppebävisan.

Från Sunny Beach till Nessebar är det inte ens en mil - ändå är det som att komma till en helt annan värld.

Ljuset silar in i den tusenåriga Stefanskyrkan i Nessebar, någon mil söder om Sunny Beach. De tjocka murarna stänger ute sorlet och ikonernas matta guldfärger glänser dovt mystiskt i halvmörkret. Detta ögonblick av ro och vila behövs innan vi ger oss ut att tampas med försäljarna på stadens knaggliga gator.

Nessebar har en historia som sträcker sig tillbaka till klassisk tid, då området koloniserades av utvandrande greker. Under medeltiden trängdes 40 kyrkor på halvön, i dag står tolv kyrkor kvar.

Den Gamla staden, fäst vid land genom ett smalt näs, var en gång säkert mycket vacker och charmig. I dag lever den nästan uteslutande av turismen och under sommarmånaderna råder här en kommers utan dess like. Försäljare och inkastare bjuder in oss på tyska, svenska, norska och ryska för att öka omsättningen i fiskrestauranger och konsthantverksbutiker.

Uppe i bergen är det helt annorlunda.

Även den minsta, mest bortglömda by har en mehana - ett kafé som serverar billig och garanterat hemlagad mat. I Zjitnitsa, mitt ute i ingenstans, får vi en god lunch för två med korv och dricka för 35 kronor på en lövskuggad uteservering med utsikt över det dammiga torget. Vi väcker en viss uppmärksamhet och byns ungar passar på att ta en titt på främlingarna.

Den bulgariska landsbygden är eftersatt. Människorna här är ofta arbetslösa och utan besparingar. Bilarna är nästan uteslutande sovjetiska Lador och östtyska Trabanter. Det är en stark kontrast till framtidstron och bygghysterin nere vid kusten några mil bort.

Om man dricker med höger hand på hotell Vladislav i Golden Sands blir man "Buffalo". Då gäller det att svepa vad som råkar finnas i glaset. Var denna sedvänja kommer ifrån vet nog ingen, allra minst de skandinaviska ungdomar som i stora skaror reser hit på föräldrafritt "beach&boogie" för att festa utan gränser.

Deras favoritdisko, Baren, ligger i hotellkällaren. Europe och Magnus Uggla dånar ur högtalarna hela natten lång.

Det populäraste diskoteket i Golden Sands är annars Bonkers. Här är för det mesta fullproppat och man får ofta söka svalka utomhus. Men i folkvimlet utanför diskot flockas prostituerade i mängder man aldrig ser på andra europeiska badorter.

Längre neråt den myllrande partygatan är diskot Roxy tyskarnas ställe. I en varm och svettig källare vankas det non stop Alpenpop natten lång. Här kan man få se en fantastiskt underhållande uppvisning i olika dansstilar.

Förmiddagarna är däremot stillsamma i Golden Sands. Det är mest barnfamiljer och strävsamma par på stranden och den grönskande promenaden. Nattens kungar och drottningar kravlar sig ut först någon gång efter lunch.

Liksom Sunny Beach är Golden Sands enbart ämnat för turister och lever endast under säsongen. Utbudet är det inte något fel på, framförallt inte vad gäller bra restauranger och varierad shopping. Här finns det mesta som behövs för en lyckad semester.

Grönskan väller över murarna till Baltjiks botaniska trädgård. Den ligger alldeles bredvid det lilla palats som drottning Marie av Rumänien lät uppföra åt sig och sin, säger historien, 20-årige turkiske älskare Hasan. Det är populärt att besöka palatset, speciellt kul är badrummet i orientalisk stil.

Baltjik är en gammal stad med huvudsakligen östeuropeiska turister som hyr in sig i privatrum. Den klamrar sig fast längs en brant sluttning med storslagen utsikt över Svarta havet. Stan är sliten, sprucken och solblekt och har tyvärr begåvats med en del tjatiga taxichaufförer som står nere vid hamnen och väntar på att få skjutsa turister.

Men Baltjik besitter en charm och levande stadskänsla som är svår att hitta på de andra turistorterna längs kusten.

På en hotellbalkong står Tre Kronors förre försvarsklippa Kjell-Rune Milton och Gunilla Rodéhn och spejar ut över stranden.

- Vi kom hit för fyra dagar sen och har redan bestämt oss för att komma tillbaka.

5 röster om Sunny Beach

Mårten Frankby (resa@aftonbladet.se)