Plocka, trampa, drick

Skördetid bland vingårdar i Provence

1 av 3
Sugen på att upptäcka vinerna i Provence? Passa på att resa dit i september när skörden pågår för fullt. På de mindre vingårdarna får du själv hjälpa till med skörden. Foto: Åke EricsoN
RESA

Solmogna druvklasar, pinjeträd och olivlundar ?

Vad kan locka mer än en resa till Provence nu mitt under skördemånaden?

Först hjälper du till att plocka druvorna ute på de ­böljande fälten. Sedan avnjuter du en lantlig gourmet­middag – med gårdens eget rosévin till, förstås.

Provence, säger du, är väl inget vindistrikt av rang? Jo, säger vi, det är här i söder som utvecklingslustan bland de franska vinodlarna är störst i dag. Det spritter av nybyggaranda.

Medelhavsvindarna – Rivie­rans hets ligger bara en timme eller två bort – smeker vinstockarna på kryddbevuxna hedmarker. Under skörde­månaden september värmer ­solen fortfarande som under en riktigt bra Sverige­sommar. De stora turistströmmarna har droppat av och du är i världens största rosévins­distrikt – Provence är synonymt med rosé.

Rosévin, säger du nu, det är väl inget att komma med? ­Jodå, inget är hippare än rosévin. Vin­snobbarna har slutat att rynka på näsorna och insett att ­rosé har sin givna plats på sommarverandor och i bersåer. Mer än något ­annat vin dricks det med ögonen. Det är laxrosa ibland, blekrosa ibland, brand­gult, klarrött, ­rubinrött, aprikos- eller purpur­färgat.

I den rosa renässansen talas det om rosévin som förpackat solsken. Det ska drickas svalt, där det är varmt. Som i Provence.

Tidigare levde vinbönderna här mer av sol och välbehag än av odlarstolthet. Yrvaket har de börjat gnugga ögonen och lämnat dussinproduktionen. Några har insett att rums­uthyrning kan öka ­intresset och spä på inkomsterna.

Din plånbok och din håg styr. Du kan välja att sitta vid vinbondens frukostbord med madames nygräddade bakverk. Måltider som serveras i hemmens härd betecknas med table d’hôte.

Du kan också välja att bo furstligt som på Château de Berne utanför Lorgues där begreppet vingårdsturism i Provence myntades för tjugo år sedan. Varje år i september bjuds allmänheten in till en speciell skördedag.

Berne är en stor gård med en pampig nybyggd vinanläggning i bästa Pro­vence­stil – kryssvalv i taket och vinrankor i bårder runt väggarna. Här sker guidade turer runt vinodlingarna och källarna regelbundet. I fjol också för barn för första gången.

Ska barn prova vin?

– Nej, säger marknadschefen Brigitte Guiet, men de kan smaka på sockret och känna syrorna och därigenom förstå mycket av konsten att göra vin.

Här ges snabbkurser i vinkunskap. Guiderna är pedagoger som förklarar skillnaderna mellan druvor, jordar, blandningar och lagringssätt. En tank har till och med ett ”skylt­fönster” så du kan se in i jäsningsprocessen.

Guidningarna är gratis, tilltugget som serveras ­också, men för lunchen får du ­betala. Det kostar mer att bo på det lilla lyxiga hotellet, närmare 3Ì´0;000 kronor inklusive frukost för ett dubbelrum.

Du somnar som prins eller prinsessa i sängar med snirkligt guldglänsande gavlar och får vin och snacks som bonus på rummet. Men vågen i badrummet gissar vi att du inte vill kliva upp på ­under en ­semester i mat- och vinlandet Frankrike.

Visserligen är det provensalska köket lätt, örtkryddat och grönsaksrikt, men alltid kompletterat med ost och frestande desserter.

Château de Berne ligger i landskapet le Var, kärnområdet för det provensalska vinet. Bara runt Lorgues finns tolv vingårdar och vart du än beger dig ­kantas din väg av vinrankor i spikraka ­rader. Vill du bo på vingård ­under en hel semester skulle vi gissa att du kan hålla på ungefär en månad om du byter boende varje natt.

Mellan vingårdarna snirklar du dig fram på krokiga smala vägar upp­för sluttningarna. Historiska borgar, slott och murar finns lite här och var i omgivningarna liksom charmiga byar och småstäder med medeltida bebyggelse, som pittoreska Lorgues där blomlådor hänger efter stuprännorna.

Kanske stannar du i trakten och tar in hos Domaine St Jean-Baptiste strax norr om stan där du bor i vinbondens hus till priset av 500 kronor per dubbel­rum med frukost. Vinbon­den är en kvinna som heter ­Brigitte Grivet och har en liten odling på kalkrika marker. Hon gör kryddiga viner, bland annat av semillon­druvan.

Från Lorgues är det inte långt till les Arcs där Provences odlar­förening har sin butik och utställnings­lokal, Maison des vins, med 1Ì´1;800 olika viner från om­­rådet. Här kan du söka natthärbärge på ­Domaine de Jale utanför Vidauban. Men se till att boka i förväg; hos vinbönderna ­Corinne och François Seminel är de två gästrummen à 450 kronor ­under snedtak populära.

Paret Seminel lämnade Bordeaux och anrika Medoc­halvön ­häromåret för att bli nybyggare i Provence. De har nära till Rivieran och på ägorna trivs vinstockarna.

På Domaine de Jale bor du enkelt och fräscht och har tillgång till eget pentry. Precis utanför ditt sovrumsfönster hänger druvklasarna stinna i september och du är bara en timme bortom Saint-Tropez och havet.

Västerut i le Var, utanför den charmiga staden Cotignac, ligger Domaine de Nestuby, en stor vingård som skördar maskinellt och gör rosévin i huvud­sak. Här kan du övernatta dels i en pensionatsbyggnad med sällskapsrum och fem schysta gäst­rum, dels i en fristående studio. Solstolar står vid två ­stora pooler med roterande vatten som ­rinner vidare genom ­lejongap i trädgårdsdammar.

Gården drivs av två unga föräldrar; Nathalie och Jean Fran­çois Roubad. För cirka 700 kronor får du ett dubbel­rum och frukost serverad på kvarnstensbordet under lövträdens skugga. Om inte skörden är för intensiv kan Nathalie ­laga middagar till gästerna och då blir det ofta långkok med lamm ­eller kalv och grönsaksrätter med zucchini och squashblommor. Provnings­rummet är inrymt i ett gammalt stall med intakta foderbingar.

På de flesta vingårdar säljs också ­honung, kanske från ­specifika blommor och växtplatser, egen olivolja och ­ibland tryffel. Och så gårdens eget vin förstås.

Vill du delta i skörden hos de mindre familjeföretagen, där det handplockas druvor, får du räkna med att få en sekatör i handen. Det brukar vara helt okej att ta ett smakprov ute på fälten – de flesta druvor för vin­framställning är ­söta och goda, om än små.

Ing-Cathrin Nilsson (resa@aftonbladet.se)