I en liten gränd alldeles intill Pantheon mitt i Rom ligger rena drömmen för alla som alltid velat titta in i jultomtens verkstad. Familjen Bartolucci har tillverkat träleksaker sedan 1913. Allt görs för hand, i liten skala. Leksaksaffären Bartolucci är en oas av genuint hantverk i Roms svallande hav av plastiga souvenirer och turistkitsch.

I butiken finns flygplan, dockor, gunghästar och till och med en veteranbil helt gjord av trä. Och så Pinocchio-dockor, förstås.

Det tickar och tackar från hundratals klockor på väggarna, och tittar man för länge på alla ugglor, månar och nyckelpigor som täcker varje ledig kvadratcentimeter blir man alldeles snurrig.

Speldosorna är en storsäljare som gör butiken lätt att hitta. Följ bara det diskreta klinkande som hörs ända från Pantheon till Piazza Colonna för den med bra öron. Det finns nästan lika många melodier som motiv och man får mer än gärna provspela för att hitta den som känns helt rätt. Rätt speldosa har man sedan för resten av livet.

Livstidsgarantin kan jag inte tala för, men i åtminstone två år har dottern somnat till en speldosa från Bartolucci. Det är hennes trygghet, var hon än befinner sig i världen, och hon visar inga tecken på att ha tröttnat på plingandet än.

I en liten verkstad bakom affären jobbar Francesco Bartolucci. Han kallar sig gärna Gepetto, som leksaksmakaren, Pinocchios pappa, i den tecknade filmen om träpojken.

Verkstaden är öppen ut mot gatan, så att alla kan se hur leksakerna blir till.

– Folk vill se saker tillverkas. Det här är mycket roligare än plastleksaker från någon fabrik i Asien, säger Francesco.

Framför hans arbetsbänk hänger en namnskylt där det står Gepetto. Namnskyltarna är en hit bland turisterna. Lätt att frakta, och du får vilket namn du vill på den. Men de internationella kundernas namnbeställningar ger lätt personalen huvudvärk.

– Vi är supernoga med stavningen när kunderna beställer namnskyltar, för de kommer från hela världen och pratar alla möjliga språk. Ibland kan man knappt tro att det är ett namn, skrattar Nina som jobbar i kassan.

Sedan har hon inte tid att prata mer. En grupp japanska turister pockar på uppmärksamhet – de vill köpa namnskyltar och måste bokstavera namnen.