Den gamle mannen bakom bardisken ropar till mig.

– Du kan inte bara dricka, du måste äta något också.

Han håller min beställda flaska – rosa cava – som gisslan.

Jag ber honom plocka ihop lite katalanska godsaker och i ett nafs står jag med cavaflaskan i ena handen och två delikatesstallrikar i den andra. De är överfyllda med pa amb tomaca – tomat- och vitlöksbröd med skinka och ost i kuber, samt fuet och llom – tunnskivad kryddig korv och lufttorkad fläskfilé.

Mannen bakom disken befriar mig från tio euro och jag kan bana vidare genom folkmassan för att hitta mina vänner.

Funnits i 40 år

Det är trångt inne på Can Paixano. Det är det nästan alltid. Och högljutt. Men medan jag pressar mig fram mellan en kvinna som överdoserat parfym och ett gäng stimmiga tjejer kan jag inte låta bli att tänka på hur typiskt trevligt stället är. Trängseln borde vara en grogrund för irritation, men alla är glada och vänliga.

Can Paixano är en legendarisk ”xampanyería” – en champagnekrog. Stället slog upp portarna för 40 år sedan, långt innan turisterna satte sina fötter på La Rambla.

Då var gästerna sjömän eller hamnarbetare, nu är de studenter, kontorsfolk och arbetare i en underbart omaka blandning.

Peka på korven

Miljön och atmosfären är dock konserverad. Varenda por i träväggarna, bardisken och de mörka balkarna i taket andas rustik taverna. Vi hittar ett ledigt hörn längst in och kalasar på godsakerna. De tar slut alldeles för fort och kräver påfyllning.

På typiskt spanskt manér hänger charkvarorna framme, i taket över bardisken. Så om man inte kan spanska eller katalanska är det bara att peka. För att beställa cava behöver man egentligen bara veta att ”rosado” betyder rosa – och det är en lite sötare sort – och att ”seco” betyder torr.

Kommer gärna igen

Väl medvetna om att bubblet enligt konstens alla regler inte är champagne envisas katalanerna med att kalla cava för ”xampanye”. De är stolta över sin xampanye, sedan får fransmännen säga vad de vill.

Champagne eller inte, på vägen ut frågar en kypare om vi inte ska köpa med oss en flaska. Jag säger att vi hellre kommer tillbaka.

– No pasa nada – det är okej, säger han.

– Ni är välkomna. Ni vet var vi finns.