Aftonbladet
Dagens namn: Henrik
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Showtime London!

Svenska Kaisa Hammarlund, 32, jobbar i West End

Priscilla Queen of the Desert innehåller mängder av klassiska discohits och är en perfekt förfestarmusikal. Den går på Palace Theatre.   Priscilla Queen of the Desert innehåller mängder av klassiska discohits och är en perfekt förfestarmusikal. Den går på Palace Theatre. Foto: AP

Musikalvåren är här.

Inte ett orkesterdike är tyst i London.

Vi firar med en guide till det mesta av det bästa på Londons scener – och bjuds dessutom på en titt bakom kulisserna av den svenska musikalstjärnan Kaisa Hammarlund.

Det var 2002, Kaisa Hammarlund, 32, hade som första svensk fått en roll i ensemblen i Mamma Mia! på The Prince Edward Theatre i Londons West End.

– Att kunna säga att man är West End-skådespelare, många drömmer om det. Det gjorde jag också när jag var liten. Älskar man musikaler finns det ju egentligen bara två ställen i världen, det är här och Broadway, säger Kaisa över en kopp te.

RESA träffar henne på ett kafé intill Covent Garden tillsammans med två andra West End-svenskar. Mia Karlsson, 39, har precis återvänt till London efter en lång period i Köpenhamn där hon bland annat briljerat som Christine i ”Fantomen på operan” och violinisten Martin Lissola, 28, passar på att vara lite ledig efter sex månader på turné med Sting.

På jakt efter nästa uppdrag

Kaisa i sin tur har precis spelat den kvinnliga huvudrollen i en ny musikalversion av De tre musketörerna där hon hyllades för sin rolltolkning. Men nu är det auditions och provspelningar som gäller i jakt på nästa uppdrag.

– Ju längre man är i branschen desto lugnare blir man. Judi Dench och Ian McKellen har också sprungit på auditions, skrattar Kaisa och berättar att hon ska hinna med tre olika provspelningar samma vecka.

– Det händer så mycket här i London att det alltid finns jobb. En workshop här eller en reklamfilm där. Jag har också blivit lite kräsnare med åren och tackar nej till fler jobb nu. Nu vill jag bygga upp min cv och variera med fler talpjäser så att jag liksom säkrar framtiden, säger hon.

De långa kontrakten, som när hon spelade i Mamma Mia!, först i Londons West End och sen på den internationella turnén, eller som när hon var naken på scenen två gånger varje kväll (mer om det senare) i Cabaret, lockar inte lika mycket längre.

– Jag har gjort det redan. Det är bra för plånboken och säkerheten, men den kreativa sidan får lida lite av att göra samma sak dag ut och dag in under flera år. Jag är lite för rastlös för det.

Hur har det varit som svensk att få jobb i West End?

– Jag ser nog inte så typiskt svensk ut så för mig har det inte varit några problem. Jag har en kompis som är lång blond och kurvig. Hon får göra alla svenska roller fastän hon inte är skandinavisk.

– Men min första agent tyckte att jag skulle byta namn. Hon var en barsk äldre dam som jag var lite rädd för: ”Vi har tänkt lite här, what about Catherine Hamilton?” Men det enda jag gick med på var att stava Kaisa med i, skrattar hon.

West End – en livsstil

Mia Karlsson har en lite annan erfarenhet:

– Senast jag var i London skickade min agent bara konstiga uppdrag till mig. Olika glamour-roller och ett dejtingprogram på tv som sökte skådespelare som skulle lura den man gick på dejt med. Till slut ringde jag min agent som inte alls förstod varför jag var missnöjd: ”Så fort de frågar efter en typisk swedish girl så tipsar vi ju om dig” sa han, berättar Mia.

Är det mycket såna fördomar om svenskar, är det många som tar för givet att ni ska göra nakenscener till exempel?

– Nej, det tycker jag inte, säger Kaisa.

Här lägger sig Martin i:

– Du var väl ganska naken i din senaste föreställning, i sängscenen? säger han med ett stort leende.

– Äh tyst med dig, då hade jag ju underkläder, skrattar Kaisa.

– Men i Cabaret var jag i och för sig naken två gånger i varje föreställning. Det var nervöst, men jag litade på regissören och kände mig trygg. Det var bara ryggarna mot publiken och en viktig del i föreställningen. Vi repeterade inte de nakna scenerna förrän sista genrepet och då ställde sig regissören och koreografen upp i salongen inför alla oss som skulle vara nakna på scenen och tog av sig sina kläder också, berättar Kaisa.

För henne har West End blivit en livsstil. Här gäller åtta föreställningar i veckan och bara söndagskvällen ledig. När hon inte spelar i någon föreställning gäller det att vara tillgänglig.

En regissör eller agent kan höra av sig med ett nytt jobberbjudande när som helst och det kan handla om att börja bara några dagar senare.

– Jag har hur många kompisar som helst som avbrutit semestrar, smekmånader, skjutit på bröllop. Men jag gillar att det går så snabbt här. Det är också ett mycket hårdare tempo. Lite mer piska och mindre kaffepauser jämfört med Sverige. De ringde i början av 2010 för en grej i Sverige 2012, men jag har ju ingen aning om vad jag gör då, här går allt mycket snabbare och man behöver inte alls ha samma framförhållning.

Konkurrens får man leva med

Vännerna finns bland teaterfolket, musiker och skådespelare, andra som har samma konstiga arbetstider. Att man också kan bli stenhårda konkurrenter i jakten på nya roller är något man får leva med.

– Man måste bara lära sig att förstå att det sällan är talang som avgör vem som får rollen. Man måste vara rätt också, passa in. Ska man spela en dotter, så måste man passa till pappan som ska passa till mamman. Det kan avgöras på hur lång man är eller att man har rätt hårfärg.

Nu hoppas Kaisa att hon snart har rätt hårfärg, längd och form för en Shakespeare-föreställning. Det är en av de kvarvarande drömmarna:

– Det vill jag verkligen klara av. Att som utlänning i hans hemland få spela Shakespeare på West End skulle vara en seger. Då är man verkligen accepterad, säger hon.

Så fixar du biljetterna

  Biljettpriset

Biljetter kostar från 20 pund (cirka 215 kronor) upp till 90 pund (cirka 960 kronor) och generellt gäller att biljetter för 20 pund innebär att man sitter högst upp längst bak och har en stolpe i vägen.



  Skippa ”premium seats”

Det är värt pengarna att betala för de lite dyrare biljetterna, men sällan för så kallade ”premium seats” där vissa teatrar har infört ett extra högt pris för tre rader i mittensektionen av parkett. Mer än 65–70 pund (cirka 680–730 kronor) ska man inte behöva betala för bra platser på de allra mest eftertraktade föreställningarna.

  Bäst rabatt på TKTS

Leicester Square är centrum för all försäljning av West End-biljetter, men skippa alla bås, hål i väggen, biljetthajar och stora lockande affischer om billiga biljetter. Gå i stället till TKTS i ett eget hus mitt på torget. TKTS är teatrarnas egna ställe som säljer halva priset-biljetter och har rabatter på många föreställningar varje dag. Här säljs främst biljetter till föreställningar som har gått ett tag.



  Övriga biljettförsäljare

Vill du definitivt se en specifik föreställning en viss dag och det handlar om de nyaste och hetaste så är bästa chansen att köpa via teaterns egen försäljning via nätet, eller i teaterns egen biljettkassa. Då är det fullpris som gäller. Du kan också handla av biljetthajarna på Leicester Square. Då tillkommer minst ett par pund per biljett i bokningsavgifter.



  ”Day seats”

Biljetter som inte hämtats ut säljs till kraftigt rabatterade priser i flera teatrars biljettkassor, men det gäller att vara där när de öppnar. Dubbelkolla genom att fråga efter ”day seats”.

Till The children’s hour kan man till exempel köpa överblivna biljetter för 15 pund (cirka 160 kronor) styck. På Lion King gäller att man är student och har studentlegitimation, Legally Blonde har biljettlotteri varje dag.

Man måste vara på plats personligen, man kan alltså inte köpa biljetter till ett gäng kompisar.

Välj valuta
 
 Loaded...
Jag vill växla
SEK
 
  
Senaste TV-klippen