Trendspaning i New York – det kan ju verka som att gå över Atlanten efter vatten när ­svenska toppkrogar ligger i absolut framkant både när det gäller mat och inredning.

– Men i Sverige gäller en trend i taget. New York är så mycket större, så många fler går på krogen här. Det finns många trender samtidigt, säger vår överspanare Tommy Myllymäki, Årets kock 2007.

I hans förstapris ingick en resa och han valde USA. Mycket för att man fläckvis ligger långt fram när det gäller ekologiska och närproducerade råvaror, men också för att New Yorks restaurangvärld lockade. Vi slog följe – med gaffeln i ­högsta hugg.

Kortlivad höjdare

Härligaste måltiden var lunchen på Café Gray i lyxgallerian Time Warner Center vid Columbus Circle.

Tyvärr blev besöket också ett exempel på de snabba svängningarna i New Yorks krogliv. Vi hann knappt landa hemma i Sverige igen förrän stängtskylten hängts upp på Café Greys ytterdörr.

– Man kan tycka att även riktigt bra krogar blir kortlivade i Stockholm – men det går ännu fortare där borta, säger Tommy.

Även om lunchen inte gav oss någon krog att tipsa om så fick vi i alla fall två trender serverade på samma bricka:

  Brasserie-trenden. Det ska vara rejält käk även på lyxkrog. Dockportionerna, det extrema finliret, är på väg ut. Gästerna vill ha mat som de begriper. En fin biff med pommes, inte ett provrör med stekdoft.

  Food court-trenden. Gästerna (de bortskämda rackarna) vill ­kunna välja, och inte bara mellan hamburgare och pizza.

Lyxkrogar på rad

I Time Warner-gallerian trängs lyxkrogarna. Den med välpackad plånbok kan välja mellan sushi i absolut toppklass (Bar Masa), lyxmackor (Bouchon Bakery), trestjärnigt franskt (Per se – fast glöm spontaniteten här, bord måste beställas månader i förväg) och jättestekar (Porter house New York).

Efter ett par förrätter, provsmakning av två huvudrätter samt en enorm efterrättstallrik och smågodisar vacklade vi längs Broadway mot baslägret i Nolita.

Under promenaden gjorde vi några avstickare och passerade ett av ekomat-kedjan Whole foods varuhus.

Fnyser åt ekologiskt

New York-borna är långt ifrån så intresserade av obesprutat och närodlat som landsmännen på västkusten, och de ­cyniska östkustborna kallar eko­butikerna för ­”Whole pay” (hela lönen) ­eftersom ­priserna anses ohemult höga.

Men det finns en bondens marknad på Manhattan (Farmer’s market, Union square), och Whole foods har ändå fyra varuhus i stan och tre till i förorterna. Så vi säger väl att det är en trend med eko.

Överspanare Tommy avvek från gruppen en stund för att leta efter en annan trend: ­Gerillarestaurangerna.

Tipset visade sig kanske inte felaktigt – men iskallt. Restaurangen var borta.

”Skulle aldrig funka i Sverige”

Fast det är liksom poängen med gerilla­restaurangerna. De poppar upp någon vecka och försvinner ­sedan lika snabbt.

Och vad är vitsen?

Tja, lite spännande är det väl …?

– Njae, det skulle ju aldrig funka i ­Sverige, säger Tommy skeptiskt. Han är nästan klar med renoveringen av sin nya krog Julita Wärdshus och är inte så mycket för att bygga grejor som sedan ska skrotas nästan omedelbart.

En släkting till gerillarestaurangen är de hemliga restaurangerna. Vanligare i klubbvärlden, men det förekommer bland krogar också. Inga skyltar, inga annonser. Du måste känna någon som vet för att få adressen.

Entré i telefonkiosken

Ett exempel (eller skröna?) är restaurangen som har sin entré i form av en telefonkiosk. Slår du rätt nummer blir kiosken en hiss som åker ner till den underjordiska matsalen. Men tyvärr förblev både kiosken och telefonnumret hemliga för oss.

Betydligt lättare var det att nosa upp nästa trend: Dessert- och choklad­restaurangerna. Den söta doften från chokladfontänerna och chocopizzan inne på Max Brenner: chocolate by the bald man, når oss långt ut på gatan (841 Broadway).

En tråkigare typ skulle kanske hävda att ett ställe som serverar drickchoklad, bakelser, tårtor och desserter är ett vanligt fik, men vi tycker bestämt att det är en dessertrestaurang.

Noga med råvarorna

Det har visserligen poppat upp ett par dessert­bistroer även i Sverige, men utan att det blivit ­någon allmän rusning. I New York däremot är ställen som Chikalicious (203 East 10th Street), Room 4 dessert (17 Cleveland ­Place), Chocolat Michel Cluizel (888 Broadway) och Max Brenner lika heta som söta.

– Här är man väldigt noga med råvarorna. Det kan gälla choklad, te, ­kaffe. Gästen får ­veta vilken odlare det är, vilka bönor och var de växt, precis som med fina viner. En trend som jag hoppas vi får se mer av i Sverige, säger Tommy.