Smultronställena vid sidan av E4:an

Hitta pärlorna längs Sveriges längsta väg

1 av 5 | Foto: MORGAN NORMAN
Vackra kullerstensgränder och pittoreska hus bjuder en stunds avkoppling i Gamla Gefle.
RESA

E4:an är Sveriges längsta väg, över 150 mil, från Haparanda i norr till Helsingborg i söder.

Vi har kört de 69 populäraste, från Gävle söderut. Men vi hoppade över mackarnas jourbutiker, flottiga vägkrogar och ostädade rastplatser.

I stället svängde vi av och drack kaffe på gamla herrgårdar med sjöutsikt, tittade in i hantverksbodar eller stannade till bara för att bada vid en skön strand.

I sex reportage framöver visar vi

smultronställen vid sidan av motorvägen.

Etapp 1: Gävle-Uppsala (11 mil)

GÄVLE-UPPSALA. Skog, skog, skog" Det är den utsikt E4:an norr om Gävle bjuder på från bilfönstret.

Fint - men tråkigt. Vägsträckan ner mot Uppsala har också inofficiellt utnämnts till Sveriges tristaste.

Alltså svänger vi av motorvägen och följer skyltarna mot Trödje.

Efter en halvmil ungefär dyker första skylten mot Bönan upp. Det är dit vi ska. Bönan är en liten fiske- och fyrplats med pittoreska trähus med fantastiska glasverandor, bryggor och båtar. Idyllen påminner lite om Saltkråkan.

Tyvärr kommer vi fram samtidigt med regnet. Gatorna är folktomma, vid bryggorna guppar övergivna båtar. Vi känner oss lite vilsna. Det som leder oss rätt är röken från böcklingrökerierna.

Bönaböcklingen räknas av kännare som Sveriges mest äkta böckling, gjord på riktig strömming.

- Det är väl en 150 år sedan man började röka böckling här, säger Johan Berglund, 32, på Böna rökeri. Han är femte generationen böcklingrökare och tionde generationen fiskare, han kan sina saker.

- Det som gör Bönaböcklingen speciell är fetthalten. Strömmingen är lite magrare här norrut. Sedan är det ju granriset, röker man med det blir det ju bra. På andra ställen använder man al.

Vi smakar. Det är gott. Inte så kvalmigt fett som böcklingen annars brukar smaka.

Slingrande kustväg

Från Bönan kör vi långsamt söderut mot Gävle. Motorn surrar. Vindrutetorkarna slår bort regnstänken från rutan. Den lilla kustvägen slingrar sig fram och inbjuder till att stanna, upptäcka nya saker. Första stoppet blir redan vid Engeltofta, där vi dricker en kopp kaffe i de gamla, vackra herrgårdssalarna.

I Gävle besöker vi Gamla Gefle. Kvarteren är vackra: kullerstensgator med pittoreska, låga hus från 1700-talet, några hantverksbutiker, ett kafé. Till och med solen glimtar fram då och då. Men det är inte stort: några gränder, sedan är vi tillbaka vid Gavleån igen.

Djur och karuseller

Då känns Furuviksparken strax söder om stan betydligt mer spännande.

- Det finns både djur- och åkattraktioner, det är perfekt om man har barn, säger Nina Johansson, 33, från Gävle.

Brorsonen Jesper Larsson, 6 år, från Söderhamn tycker också om parken. På frågan vad som är roligast svarar han självklart:

- Alltihop.

Vi fortsätter väg 76 utmed kusten söderut från Gävle. Medan E4:an snabbt passerar utanför alla samhällen, går den här vägen rakt igenom dem.

Men trafiken är gles och 50-sträckorna är snarare tillfällen att se sig om än källor till irritation.

I Skutskär ligger ett klassiskt Folkets hus, med runda fönster och tidstypiska skyltar. Det skulle ge vilken nostalgiker som helst fuktiga ögon.

Lunchen intas med utsikt över Laxön och en av Dalälvens strömfåror. Lax är en självklar rätt här: Älvkarleby har ett av Sveriges bästa och äldsta laxfisken. Till och med kommunvapnet är en lax.

Vi fortsätter förbi Örbyhus slott, där Erik XIV blev förgiftad av den berömda ärtsoppan, Österby bruk, som är Upplands äldsta järnbruk, och efter ett tag breder Uppsala-slätten ut sig med åkrar, skogsdungar och betande djur. Vi är framme vid första etappmålet.

Bo Svernström