| Rhodos |
|
fr 299:- |
|
|
fr 299:- | |
|
|
fr 299:- | |
|
|
fr 398:- |
Det mullrande skrattet från förarplatsen i vår safaribuss får passagerarna att undra: vad var det som var så roligt med att vår populära svenska choklad har samma namn som den fågel som sitter på en stock inne i buskaget där framme?
Fulsnygg.
– Heter den verkligen det? Hahahahahahaha! Vår drivingguide som har tagit oss genom Kenyareservatet Amboseli kan faktiskt inte sluta skratta.
Det visar sig att Maraboustorken är ett riktigt äckel. Den en och en halv meter långa asätaren Leptoptilos crumeniferuskte är savannens uteliggare. Ett halvt skalligt skrälle som enligt vår guide ”äter vilken skit som helst”.
Detta hade norrmannen Johan Throne Holst nog ingen aning om när han 1916 startade sin chokladfabrik i Sverige och la grunden till varumärket Marabou. Den norske entreprenören drev sedan tidigare Freias choklad i Norge, där fanns redan storken som logga på askarna.
Att kalla det svenska företaget för Marabou såg han som en snilleblixt och det skulle dröja ända till slutet av 1960-talet innan det skraltiga benranglet försvann från chokladkakan – och då ersattes av ett snirkligt M, designat av självaste Sigvard Bernadotte.
Det är oklart om det var en marknadschef med ornitologiska kunskaper som låg bakom förändringen, men knappast. För i så fall hade nog hela företaget bytt namn.
Men Marabou blev kvar och snart har alltså svensken tuggat på något som ger associationer till ”vilken skit som helst” i 100 år, även om det numera går att få kakan i en Premiumversion.
Nåja, en safari i Afrika är förstås mycket mer än en Maraboustork. Det digitala fotoalbumet har gått varmt ända sedan resan, det inkluderar numera hela rollbesättningen i Disneys ”Lejonkungen”.
Nya intressen har också tillkommit. Det är omöjligt att vara i Kenya utan att någon gång tänka på Karen Blixen. Danskan som gifte sig med en svensk baron i Mombasa och som förresten just hade fått lite ordning på sin kaffeplantage det år Sverige fick sin chokladstork.
Visst är det härligt att få lära sig nya saker när man är på resa. Det må vara några få ord, eller en mening på ett nytt språk. En eller annan maträtt, eller kanske bara ett inhemskt musikstycke.
Men det kan finnas en fara med lärdomen också.
För somliga kan det bli svårt att köpa en schweizernöt framöver.
Stures torgfavoriter:
Mexico Citys heliga rörelse
Hej hej.
Det mesta är gigantiskt i Mexico City. El Zócalo-torget är världens fjärde största, flaggan på torget är stor som en tennisbana – och i katedralen bredvid är trängseln framför Madonnan enorm. Men någon innovativ talang kom på lösningen: ett rullband. Bisarrt, men det funkar.
Mao visar tiden
Himmelska fridens torg – världens största – gör numera också skäl för namnet. Glada människor ropar nihao (hej) och kön framför maosoleet imponerar.
Neon, neon... och ett par skor
På Times Square i New York tar alla en semesterbild i neonljuset. Vid världens mest besökta turistmål köpte jag mitt livs bästa sneekers. Men varför bara ett par?
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer