Glöm flyget – ta tåget till världen

1 av 4
KINA HAR VÄRLDENS SNABBASTE TÅG Namn: Shanghai Maglev (Magnetic Levitation). Startår: 2003. Maxhastighet: 431 km/tim. Maglevtåget kör 431 km/tim i reguljärtrafik och är världens snabbaste tåg. Tåget innehar även världens hastighetsrekord på 581 km/tim.
RESA

Just nu byggs 13 000 kilometer spår över världen för höghastighetståg.

De snabbaste kör uppåt 400 kilometer i timmen.

Vulkanaskan slog ut flyget och förde med sig kaos och köer.

Plötsligt låg Europa flera resdagar bort.

I 18 år har svenska politiker diskuterat – ännu ingen plan.

Kanske förändrar Eyjafjallajökull vår framtid.

Och här är framtidens tåg:

Frankrike

Namn: TGV POS (Train à Grande Vitesse).

Startår: 2007 (gäller aktuell modell – men TGV togs i bruk redan 1981).

Maxhastighet: 320 km/tim.

Tyskland

Namn: ICE-3 (Inter City Express).

Startår: 2000 (konceptet har funnits sedan 1991).

Maxhastighet: 320 km/tim.

Taiwan

Namn: The Taiwan High Speed Rail (HSR).

Startår: 2007.

Maxhastighet: 300 km/tim.

Japan

Namn: N700 Sanyo Shinkansen.

Startår: 2007 (men konceptet Shinkansen startade 1964 – med maxfart upp till 210 km/

Maxhastighet: 300 km/tim.

Italien

Namn: Frecciarossa (Röda pilen).

Startår: 2008.

Maxhastighet: 360 km/tim.

Spanien

Namn: AVE (Alta Velocidad Española) S-102.

Startår: 2007 (höghastighetståg och banor har dock funnits i Spanien sedan 1992).

Maxhastighet: 330 km/tim.

Källor: Eurorail, International Union of Railways (UIC), Deutsche Bahn, The International Maglev Board, Railway-technology.com, Trenitalia, wikipedia.org, TT, SOU 2009:74.

FAKTA

Så blev Sverige hopplöst efter – år för år

1992

KTH presenterar en studie om höghastighetståg i Sverige. Upprustning av järnvägsnäten är "en nödvändighet".

1993

SJ beslutar utreda möjligheterna att bygga nya spår för cirka 350 km/tim.

2001

Banverket utreder på regeringens uppdrag förutsättningarna för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

2003

Utredningen blir klar och anser båda sträckorna vara "intressanta framtidsprojekt", men dyra.

2008

I mars får Banverket i uppdrag att göra djupanalyser av de ekonomiska förutsättningarna för höghastighetsbanor. Tre månader senare är de klara: det finns fördelar, inte minst miljömässiga. Kostnad: 100–150 miljarder kr.

2008

Infrastrukturminister Åsa Torstensson tar i december initiativ till ännu en utredning om tågen. Arlandabanans vd, Gunnar Malm, får uppdraget.

2009

I augusti kritiserar två forskare vid Statens väg- och transpor forskningsinstitut höghastighetstågen. De är inte särskilt miljövänliga eller kostnadseffektiva. En månad senare föreslår Gunnar Malm utredning byggande av sträckorna Stockhol Göteborg, Malmö. Kostnad: 125 miljarder.

2010

presenterar regeringen sin infrastruktursatsning på 417 miljarder de kommande tio åren. Höghastighetsjärnvägar finns inte med i den. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att "titta på frågan".

Aftonbladet