Kranium förebådar första européerna

Stockholm. Ett kranium som hittats i Israel är det första fyndet av moderna människor vid tiden för utvandringen från Afrika till resten av världen.

Kraniet, som hittats i grottan Manot i västra Galiléen, är inte helt komplett men har, enligt forskarnas analys, en helt modern form och liknar skallar från nutida människor.

Detta är anmärkningsvärt med tanke på att kraniet är 55 000 år gammalt.

När vår art, Homo sapiens, uppstod för cirka 200 000 år sedan hade våra skallar fortfarande tydliga arkaiska drag. Dessa drag kvarstod under lång tid och den helt moderna skallformen utmejslades inte förrän ganska sent i historien.

Det nyupptäckta kraniet från Israel är ett av de absolut tidigaste med helt modern form - och det enda kända från den tidsperiod då vår art antas ha utvandrat från Afrika, via Mellanöstern, in i Europa och Asien. Individen som bar kraniet tillhörde följaktligen den linje som gav upphov till de första moderna européerna.

Intressant nog levde också neandertalmänniskor i Mellanöstern under samma tidsperiod. Det var sannolikt under detta tidsskede som de båda arterna tillfälligt utbytte gener med varandra, vilket alla nutida icke-afrikaner bär spår efter i sin arvsmassa.

TT