Ensamma barn riskerar år av väntan

INRIKES

Flyktingkrisen. Trots ändringarna i flyktingpolitiken kommer många av ensamkommande flyktingbarn att vara vuxna innan de får sitt beslut från Migrationsverket. Med den nuvarande handläggningstakten tar det drygt åtta år att avgöra bara årets ärenden, enligt TT:s beräkning.

Amir Hossein Rezai, 17 år, från Afghanistan sitter vid matbordet på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Segeltorp utanför Stockholm. Han kom hit dagen före julafton förra året och har precis fått uppehållstillstånd.

– Känslorna har varit mycket stress, särskilt när vänner har fått negativa besked. Då blir man så rädd. För mig har det visat sig mest i drömmarna när jag sover. Men alla som kommit hit har svårt att sova. Det kan till och med kännas bättre att inte sova alls, men då blir man så trött i skolan, säger Amir Hossein Rezai.

Han berättar hur splittrad i tanken han känt sig. Ena halvan vill lära sig allt nytt, den andra känner bara oro.

– En dag, det är långt. För mig var det jobbigt att vänta i drygt elva månader. Då måste känslorna hos dem som får vänta längre vara obeskrivliga.

Årslånga väntetider

Migrationsverket håller med om att väntetiderna är långa.

– Men vi utökar vår kapacitet hela tiden, vi anställer personal. Vi tittar också på effektiviseringar, men jag kan inte säga hur. Vår senaste prognos, som lämnades den 22 oktober, säger att handläggningstiderna kommer att ligga på 15 månader upp till två år för asylprövning, säger Sara Sundelius Ritter, presskommunikatör på Migrationsverket.

Väntetiderna kommer att vara långa för alla. Fram till den 23 november i år hade närmare 30 600 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Under samma period avgjordes drygt 3 700 ärenden. Med den takten skulle det enligt TT:s beräkning ta 8,2 år att avgöra alla ärenden för de ensamma barn som kommit bara i år.

– Vi ser att många av de här barnen har en ständigt hög stressnivå. De har flytt från krig, och ofta varit väldigt utsatta. Sedan kommer de hit, och har ingen kontroll över sin situation. Många har sömnproblem, magont och ont i huvudet, säger Pernilla Rempe Sjöstedt, psykolog som jobbar med bland annat ensamkommande flyktingbarn på Rädda Barnen.

Hon berättar att väntetiden blir särskilt jobbig just för dem. De har lämnat allt, och haft stora förhoppningar när de kommer hit.

– Men när de väl är här så är situationen inte trygg.

"Svårt att förstå"

På boendena bor många barn tätt, utan föräldrar som sörjer för dem. Barnen har svårt att känna tillit till andra, och de är oroliga för att inte få stanna.

– De har också svårt att förstå processen. Det är så många inblandade - socialtjänsten, Migrationsverket, skolan, hälsovården och goda män. Vi får ofta rita upp för att förklara hur allt hänger ihop, säger Pernilla Rempe Sjöstedt.

Väntetiderna är plågsamma, förklarar hon. Mycket kretsar kring om de ska få stanna.

– De lever under stor stress under lång tid, och det påverkar väldigt negativt. Särskilt för barn som ska utvecklas. De har ofta svårt att koncentrera sig i skolan.

FAKTA

Åtta år för årets ärenden

Fram till den 23 november har 30 577 ensamkommande flyktingbarn ansökt om asyl i Sverige. Ökningen började i somras, och under oktober och november har rekordmånga kommit. Nu har takten minskat något, sedan flyktingpolitiken skärptes i förra veckan.

Just nu kommer de allra flesta ensamkommande barn från Afghanistan. Under den senaste veckan har 1 390 barn kommit. 1 112 av dem kom från Afghanistan, 111 från Syrien, 60 från Irak och 107 från övriga länder.

Fram till den 23 november har 3 711 ärenden om ensamkommande barn avgjorts av Migrationsverket. Med den takten skulle det enligt TT:s beräkning ta 8,2 år att avgöra alla ärenden för de ensamma barn som kommit bara i år.

Källa: Migrationsverket

TT