Julhandel under högt terrorhot

INRIKES

Terrorism. Den misstänkte terroristen i Boliden avskrevs från alla misstankar, men terrorhotnivån är fortsatt hög i Sverige. Julhandeln är i full gång och nyss passerade årsdagen för terrorbomben i centrala Stockholm.

Anders Thornberg, chef för Säkerhetspolisen (Säpo), förstår om människor känner oro.

– Men terrorhotnivån är till för att myndigheterna ska höja sin beredskap. Vi gör en massa säkerhetshöjande åtgärder, en del som syns, en del som inte syns, säger han till TT.

Det ligger i säkerhetstjänstens natur att vara hemlig men Säpo försöker att vara så öppna som möjligt, så att var och en kan fatta sina egna beslut utifrån vad som är känt.

Frågetecken kring terrorister

Terrorhotnivån höjdes den 18 november. Samma dag fattade åklagare beslut om att anhålla en misstänkt terrorist i sin frånvaro. Han greps, hördes, släpptes och friades från misstankar inom loppet av några dagar. Men terrorhotnivån ligger kvar på hög nivå. Orsakerna är flera:

– Vi vet exempelvis inte exakt vad som hände i Frankrike och Belgien. ISIL (Islamiska staten i Levanten) har sagt i uttalanden i media, och vi har underrättelseinformation som säger, att man eventuellt ska flytta kampen till Europa.

– Det finns obekräftad information om att terrorister använder flyktingströmmarna för att ta sig till Europa och Frankrike har förklarat krig mot ISIL. Vad innebär det för Europa?

Sammantaget har ett potentiellt terrordåd krupit närmare. Situationen är mer osäker än tidigare.

Ageranden försvårar upptäckt

Det är Säpos uppgift att hitta personer som är beredda att använda våld eller hot om våld för att nå sina politiska syften, vare sig det är våldsbejakande islamistiska extremister eller höger- och vänsterextrema. Några garantier för att Säpo alltid lyckas finns inte. Till de svåraste uppgifterna hör att hitta terrorister som agerar ensamma.

– Efter Breivik (sommaren 2011) har vi jobbat mycket med att förstå ensamagerande och hur man ska hitta dem som flyger under radarn, säger Anders Thornberg.

Självmordsbombaren i Stockholm 2010 var också ensam, i alla fall vid attentatet. Han är dessutom ett av flera exempel på personer som föreberett sig i ett land och begått attentat i ett annat. Sådant försvårar upptäckt.

Utvecklad svensk terrorberedskap

Den svenska terrorberedskapen har utvecklats sedan terrorbomben i Stockholm. Det internationella samarbetet har fördjupats liksom samarbetet med Polismyndigheten.

– Jag tycker att polisen tagit till sig av den ändrade hotbilden. Man funderar över vilken beväpning man ska ha, vilken utrustning, man övar... Men förändringar sker inte över en natt och jag förstår att det kan finnas en oro bland poliser med tanke på det som hänt det senaste året.

Polisen har bildat nationella taktiska rådet där man omvandlar information från Säpo till strategier för hur man själva ska agera. I oktober gav regeringen klartecken för Säpo och polisen att ta hjälp av Försvarsmakten vid terrorhändelser.

– Utvecklingen går åt rätt håll.

FAKTA

Terrordåd

Några av de händelser Säpochefen Anders Thornberg hänvisar till:

11 dec 2010: Taimour Abdulwahab detonerar en självmordsbomb i centrala Stockholm. Attentatet är en hämnd för Lars Vilks Muhammed-teckningar och för den svenska militärinsatsen i Afghanistan.

22 juli 2011: Högerextremisten Anders Bering Breivik detonerar en kraftig bomb i regeringskvarteren i Oslo. Åtta personer dör. Sedan beger han sig till Arbetarpartiets ungdomsförbunds läger på ön Utöya där han skjuter ihjäl 69 personer.

7-9 januari 2015: Satirtidningen Charlie Hedbos redaktion i Paris attackeras. Gärningsmännen skjuter även ihjäl poliser. Tolv människor dödas. Två dagar senare dödas de två misstänkta gärningsmännen utanför Paris. Parallellt har en man tagit gisslan i en judisk butik i Paris. Fyra ur gisslan dödas. Gisslantagaren dör när polisen stormar butiken.

14-15 februari 2015: En man avlossar 28 skott mot kulturhuset Kruttunnan i Köpenhamn där Lars Vilks befinner sig. En person dödas. Vid ettiden på natten skjuter mannen ihjäl en vakt utanför en synagoga. Tidigt på morgonen skjuts gärningsmannen ihjäl av polis.

13 november 2015: Flera attacker sker i centrala Paris. Totalt dödas 130 personer, de flesta inne på Bataclan när beväpnade män öppnar eld mot publiken under en konsert.

19 november 2015: En misstänkt terrorist grips i Boliden. Han frias senare från alla misstankar.

21 november 2015: Belgien höjer sin terrorhotnivå till högsta möjliga. Det finns uppgifter om att personer som misstänks för terrordåden i Paris befinner sig i huvudstaden Bryssel.

TT