Partykväll på krogen för hemvändare

INRIKES

Julen. Julmys med familjen i all ära, men vad går upp mot en kväll på krogen?

I kväll träffas hemvändare på krogarna runt om i Sverige för att checka av vad som hänt sedan de var hemma senast. För polisen innebär festandet extra mycket jobb.

Juldagsparty på krogen är ett begrepp på de flesta orter utanför storstäderna. De som flyttat från exempelvis Piteå, Kalmar, Mora eller Växjö kommer hem till familjen över helgen - och passar på att festa till med gamla vänner på krogen när julafton är över.

– Jo, jag har väl varit skyldig till det själv förr om åren. Det är traditionellt mycket folk ute i nöjeslivet nu på juldagen, säger Calle Persson, presstalesman för region Syd hos polisen.

Kan bli bråk

Nu var det i och för sig några år sedan han var ute - det är mest yngre som går på hemvändarparty - men han minns kvällarna som roliga. Fast även om de flesta, liksom Calle Persson, har trevligt med gamla vänner så händer det förstås att ett och annat gräl uppstår. Trots att man kanske inte direkt gått och nött på varandra så kan det bli både bråk och slagsmål. Kanske är det gamla oförätter från skoltiden som ska sonas, eller kärleksrivaler som äntligen ska göra upp.

– Det brukar vara som en lönefredag, med mycket folk i rörelse. Vi sätter inte in extra resurser, men polisen brukar finnas närmare krogarna, säger Calle Persson.

Rattfyllekontroller

I Norrbotten, där avstånden är längre, brukar polisen särskilt kolla rattnykterheten.

– I kväll blir nog en och annan stoppad. När vi har specifika rattfyllekontroller så blir fler tagna för rattfylla, säger Mikael Norén, vakthavande befäl vid polisen i Norrbotten.

Även där väntar sig polisen lite mer att göra i natt än en vanlig kväll. Fast i Norrbotten kan polisen ha långt att köra när det larmar.

– Vi är förberedda, och har mer folk inne än vanligt, säger Mikael Norén.

FAKTA

Urbanisering ger ny tradition

Hemvändarkvällarna på juldagen har sedan många år varit tradition på de flesta orter utanför storstäderna. Fler och fler unga flyttar till storstan, och passar på att träffa gamla barndomsvänner just på juldagen när de återvänder till uppväxtorten.

Urbaniseringen i Sverige har gått i tre faser. I början av 1800-talet bodde 85 procent av befolkningen på landsbygden. Under förindustrialismen flyttade en del av landsbygdsbefolkningen till de 24 städer med över 2 000 invånare som hade stadsprivilegier. Bara tre städer hade en befolkning på 10 000 personer.

Under den andra fasen, i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, ökade urbaniseringsgraden från 15 till 80 procent på mindre än 100 år. Vid 1930 inträffade den så kallade demografiska brytpunkten, då lika många bodde i staden som på landet. Sedan dess har bland annat miljonprogrammet under 60-talet gjort att fler flyttat till städer.

Den tredje fasen, som vi är i nu, innebär att urbaniseringen har stabiliserats. Nu har vi 24 kommuner i landet som klassas som storstäder, med minst 1 500 invånare per kvadratkilometer.

Källa: SCB

TT