Patienter: Störning inte brottsorsak

INRIKES

Forskning. Den psykiska störningen är inte huvudförklaringen till de brott som patienter inom rättspsykiatrin är dömda för - om man frågar dem själva.

Doktoranden Pontus Höglund vid Lunds universitet djupintervjuade 46 personer som har dömts till vård för våldsbrott och mordbränder. Bara fyra av dem ansåg att deras psykiska sjukdom hade något med brottet att göra.

– Den psykiska sjukdomen är en väldigt liten orsaksförklaring till brotten, säger han.

De rättspsykiatriska patienterna var intresserade av att förklara och väldigt bra på att resonera kring frågor som verklighetsvärdering, moralisk kompetens och handlingskontroll.

– Genom att intervjua dem får man en inifrånupplevelse. Det blir en helt annan sak än att vi utifrån ska gissa oss till vad som hänt.

Alkohol en grundorsak

De flesta av dem pekade på alkoholmissbruk som grundorsak till brottet, eller sociala problem som brist på pengar eller bostad. Andra beskrev känslan av att vara så trängd att det inte finns några handlingsalternativ som orsaken.

– Majoriteten sade att störningen inte hade någonting med brottet att göra.

Det patienterna säger stämmer väl överens med statistik över befolkningen i stort, påpekar Pontus Höglund. Kopplingen mellan våld och psykiska sjukdomar är svag, om man också tar hänsyn till faktorer som alkohol och sociala omständigheter.

Samtidigt visar Pontus Höglund i en annan del av avhandlingen att de experter som ska bedöma om ett brott begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning utgår från patienternas diagnoser när de gör sin bedömning, inte patienternas egna berättelser och tolkningar.

De 150 intervjuade experterna resonerade väldigt likartat - personlighetsstörningar ansågs betyda minst och schizofreni, demens och förståndshandikapp mest för en persons förmåga att fatta beslut.

Fel inriktning

Ett problem med att döma människor utifrån psykiatriska diagnoser är att den vård de sedan får riskerar att få fel inriktning, menar Pontus Höglund. Om patienterna själva tillfrågades i större utsträckning skulle vård och behandling efter brott kunna bli mer konkret och utvärderingsbar, anser han.

– Om man släpper in patienterna och ger dem förtroende skulle man kunna hjälpa dem med det som faktiskt är deras problem.

FAKTA

Så här svarade patienterna

46 patienter ingår undersökningen. De har alla dömts till rättspsykiatrisk vård efter att ha begått våldsbrott eller startat bränder.

En överväldigande majoritet pekar på andra faktorer än psykisk sjukdom/störning som huvudförklaring till brottet.

Missbruk, främst av alkohol, är den viktigaste förklaringen enligt patienterna själva. Antingen genom att missbruket har lett till bestående skada på deras kognitiva förmåga eller att de i brottsögonblicket varit påverkade på ett sätt som fått följder för deras förmåga att kontrollera sitt handlande.

Några av patienterna pekade på ilska som en bidragande faktor till brottet, men flera av dem underströk att ilskan inte berodde på deras psykiska sjukdom/störning.

Någon pekade på kombinationen av att vara pank, drogberoende och känna sig förföljd och trakasserad av polisen som förklaring till brottet. En annan person förklarade sitt handlande med att frun hotat att sticka och ta det gemensamma barnet med sig. "Du behöver inte vara sjuk för att knivhugga din fru i ett sådant läge", ansåg den patienten.

Två tredjedelar svarade att det var medvetna om vad deras handlande innebar när de begick brottet. Det gäller både om man tittar på hela gruppen och den del av gruppen som har diagnosticerad psykotisk sjukdom.

Källa: Pontus Höglund, doktorand vid Lunds universitet och etiksamordnare inom rättspsykiatrin i Region Skåne.

TT