Viteshot mot skolor ökar kraftigt

INRIKES

Utbildning. Antalet fall där Skolinspektionen hotar med vite för att skolägare ska ta itu med problem på sina skolor har skjutit i höjden. I år har huvudmännen fått nästan fyra gånger fler viteshot jämfört med 2014.

Sommaren 2011 fick Skolinspektionen fler påtryckningsmedel mot skolhuvudmän som inte sköter sina skolor. Sedan dess riskerar både kommuner och friskoleägare att få betala dyra viten om de inte följer Skolinspektionens uppmaningar.

Ända fram till och med i fjol var Skolinspektionen ganska återhållsam med vitesförelägganden. Men i år ökade antalet kraftigt, till 90 stycken.

Måste viteshota

Förklaringarna är flera. För det första har Skolinspektionen sedan 2015 inte längre möjlighet, utan skyldighet, att ge vitesförelägganden i varje fall där den upptäcker en eller flera brister som går ut över elevernas lärande.

– Det kan man säga om ganska många fenomen i skolan, säger avdelningschef och biträdande generaldirektör Peter Ekborg vid Skolinspektionen.

Han konstaterar att den nya skrivningen i skollagen inte preciserar var gränsen för viteshot går.

– Vi försöker verkligen hitta den här gränsen på ett klokt sätt, och tar diskussionen i varje enskilt fall.

Det innebär att huvudmän som inte har trygga och lugna skolor, inte ger behövande elever stöd och/eller inte har ett genomtänkt kvalitetsarbete löper störst risk att få kritik och viteshot.

Begränsat urval

En annan förklaring är att Skolinspektionen bytt tillsynsmodell. Fokus ligger numera på de skolor i respektive kommun där risken för låg kvalitet bedöms som störst. Det betyder att 20-25 procent av de kommunala skolorna granskas på plats, utifrån vad elevenkäter och annat signalerat. Däremot besöks fortfarande alla fristående skolor, som ju inte är lika många som de kommunala.

Till bilden hör också att Skolinspektionen numera också bedömer varje huvudman på ett samlat sätt, och inte bara skola för skola. Exempelvis har nyligen Heby kommun och gymnasiekedjan Praktiska Sverige AB fått viteshot för att verksamheten på central nivå inte fungerar bra. Det finns ett starkt samband mellan en svag högsta ledning och svaga resultat på skolorna, enligt Peter Ekborg:

– Vi ser ett flertal exempel på detta, både i friskolekoncerner och i kommuner.

FAKTA

Om en skola är misskött

Om en skola har brister som inte är så allvarliga kan Skolinspektionen ge kommunen eller friskolans huvudman en anmärkning.

Nästa steg är ett föreläggande som kan vara förenat med vite.

En friskola som inte rättar sig efter kritiken kan få sitt tillstånd återkallat, vilket innebär att skolan måste stänga. Är situationen på skolan ohållbar sker återkallandet omedelbart. Skolinspektionen kan också besluta om ett tillfälligt verksamhetsförbud i upp till sex månader. Förbudet kopplas till ett föreläggande, det vill säga krav på vad skolan måste förbättra.

Skolinspektionen kan inte stänga en kommunal eller landstingsägd skola även om ägaren misskött sitt uppdrag. Däremot kan Skolinspektionen gå in och vidta de åtgärder som bedöms vara nödvändiga. Huvudmannen får betala kostnaderna för detta.

Källa: Skolinspektionen

TT