Fuskoperation gav mångmiljonbelopp

INRIKES

Samhälle. Efter fem års närkamp mot assistansfusket summeras resultatet: 46 miljoner i skadestånd till Försäkringskassan och stoppade utbetalningar på 59 miljoner kronor.

– Väldigt mycket återstår att göra, säger Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler till TT.

Den särskilda insatsen mot fusket, Operation Fjord, var ett samarbete mellan flera olika myndigheter under åren 2011-2015, då 26 utvalda assistansbolag synades i sömmarna.

Hittills har den lett till att 64 personer fällts för brott och åtta polisutredningar pågår fortfarande i operationens spår. Ofta har det handlat om en kombination av brukare som kraftigt överdrivit sitt assistansbehov och assistenter som tagit betalt för icke utfört arbete.

"Perfekt storm"

Systemet har varit som gjort för fusk. Det har byggt på tillit och uppföljningen har varit svag. Samtidigt handlar det om stora ersättningssummor, i genomsnitt 1,7 miljoner kronor om året per person med rätt till assistans. Det har lett till "en perfekt storm" när det gäller möjligheterna att missbruka assistansersättning, enligt Försäkringskassans slutrapport om operationen.

Men Ann-Marie Begler anser inte att det handlat om naivitet.

– Nej, men en omedvetenhet kanske, om vad som komma skulle och hur utvecklingen av privat välfärd skulle påverka Försäkringskassan som utbetalande myndighet.

När assistansersättning infördes 1994 var det kommunerna och i viss utsträckning brukarkooperativ som ordnade assistansen. I dag består anordnarna till 65 procent av privata bolag.

Operationen är avslutad, men myndighetssamarbetet fortsätter och ännu större resurser kommer att satsas på fuskbekämpning.

Annorlunda kompetens

– Vi behöver både mer resurser och en annorlunda kompetens. Vi behöver till exempel ha in duktiga revisorer och företagsekonomer som kan just de här frågorna, säger Ann-Marie Begler.

De segdragna rättsprocesserna har visat att det allra viktigaste är att arbeta förebyggande, anser hon. Här är övergången till efterskottsbetalning viktig, men även bättre medicinska underlag krävs för besluten om vem som ska få ersättning. Möjligheten att införa elektronisk tidrapportering dag för dag för personliga assistenter undersöks också.

Målet är att förekomsten av fusk och oegentligheter ska vara eliminerad år 2020.

– Vi vill få god ordning på detta och skälet är att vi vill värna den här försäkringen som är så viktig, säger Ann-Marie Begler.

FAKTA

Bakgrund: Från 3 till 30 miljarder

Samhälle. När lagen förbereddes tänkte sig lagstiftaren att assistenterna antingen skulle vara anställda av kommunerna, av brukarna själva eller av brukarkooperativ. Sedan dess har en privat marknad vuxit fram och nu utförs den personliga assistansen till 65 procent av privata företag. Det finns cirka 1 000 anordnare av personlig assistans, privata och offentliga.

Kostnaderna för ersättningen har ökat från 3 miljarder kronor 1994 till cirka 30 miljarder kronor 2015. Antalet användare har under samma tid ökat från 6 000 till 16 000 personer.

I snitt får en person som är berättigad till assistans denna hjälp 18 timmar per dag. Snittkostnaden är 145 000 kronor i månaden per person, vilket motsvarar 1,7 miljoner kronor om året (2015).

Bara några år efter införandet började de ökande kostnaderna för personlig assistans att diskuteras. Kontrollen har successivt ökat, bland annat har ett speciellt tillståndskrav införts för anordnarna. Det undantag från kravet på tidredovisning som fanns för en stor del av brukarna under en period har tagits bort. Numera betalas assistansersättningen ut i efterskott.

Källa: Försäkringskassan

TT