"Smarta" hem öppnar upp för virus

INRIKES

Konsument. En till synes oskyldig pryl som en glödlampa kan ge andra tillgång till det trådlösa nätverket i ditt hem. Ju fler produkter som kopplas upp mot nätet, desto mer sårbara blir vi för virusattacker.

Några enkla knep kan minska riskerna.

Glödlampor som byter färg med hjälp av en app i telefonen, "smarta" kylskåp och tv-apparater. Fler och fler vardagsprylar får funktioner som bygger på internetuppkoppling. Vinsten kan vara roliga effekter, underhållning eller att vardagen underlättas. Baksidan är att systemet kan innehålla sårbarheter.

– Det handlar mycket om att information skickas till olika typer av molntjänster. Det är smidigt men innebär också att vi är exponerade på ett helt annat sätt än vi kanske tänker på. Precis som det går att få in skadlig kod via datorn går det att få via kylskåpet, säger säkerhetskonsulten Joachim Strömbergson.

Öppnar nätverk

En typ som har blivit vanligare är ett virus som krypterar en maskin och sedan kräver en lösesumma för att dekryptera apparaten. Under julhelgen råkade en privatperson i Kansas ut för en sådan virusattack mot en smart-tv, den första kända attacken mot en sådan apparat. Bluffmejl med skadliga länkar som installerar sådana virus i en dator har cirkulerat.

Enligt Joachim Strömbergson kan alla produkter som på något sätt kopplas upp mot nätet likställas med en dator med programvara. En glödlampa med webbfunktioner kan fungera som en slags router.

– Det blir en basstation i ditt lokala nätverk hemma som vem som helst kan koppla upp sig till. Inte ens om du har ett lösenord eller en brandvägg till ditt trådlösa nät skyddas du om någon står utanför ditt hem och vill koppla upp sig, säger Joachim Strömbergson.

Ett problem med produkterna är att det inte är lika självklart att programvaran uppdateras som exempelvis de kända webbläsarna som relativt ofta uppdateras med nya säkerhetsfunktioner. De flesta virusattacker är automatiserade och sker utan att det märks. En typ är så kallade trojaner som kan installeras i dina enheter och fångar upp information från ditt nätverk som inloggnings- och betalningsuppgifter.

– Så länge prylarna beter sig som vi förväntar oss reagerar vi kanske inte så mycket. Då kan de här trojanerna vara där ganska länge och fånga upp information, säger Strömbergson.

Uppdatera och byt lösenord

Han tycker att man ska tänka igenom köp av "smarta" produkter noga och utvärdera funktioner och risker. Om det finns standardlösenord till produkterna ska man ha för vana att byta det till något eget. Standardlösenorden är ofta kända och används för att kunna göra automatiserade attacker.

– Byter du lösenord är du ganska skyddad, säger han.

Se till att ha uppdaterade operativsystem och gör säkerhetskopior.

– På så sätt minimerar du förlusten om någon tar över din produkt, säger Joachim Strömbergson.

FAKTA

Sabotageprogram

Program eller programmoduler som på olika vägar lurar in sig på datorer och där gör saker som datorns ägare inte önskat.

Kan uppsåtligen skada datorn genom att exempelvis radera filer eller på annat sätt göra datorn obrukbar. Sända ut kopior av filer någonstans på internet eller ändrar i filer på datorn. Kan logga det som görs på datorn och sända informationen vidare. Skicka e-post som utger sig komma från datorns ägare. Försöka kopiera sig själv eller andra program till andra datorer i ett lokalt nätverk eller till andra datorer på internet.

Källa: NE

TT