Miljöminister vill skärpa kamp mot plast

INRIKES

Politik. Plastpåsars och andra plastprodukters miljöfarlighet ska kartläggas av en utredning som regeringen nu tillsätter.

Förbud, skatter, avgifter och nya pantsystem ska övervägas.

Utredningen ska se över hur man kan minska negativa miljöeffekter från plast. Det handlar bland annat om att se vilka plastprodukter som är skadligast, hur de kan ersättas och hur man ska förhindra plastskräp i naturen.

– När vi vet mer så tänker jag mig att vi ska kunna gå fram med kraftfulla styrmedel. Det kan vara förbud inom vissa sektorer, skatter men också fortsatta informationsinsatser, säger miljöminister Karolina Skog (MP).

Åtgärderna kan bland annat komma att beröra plastpåsar. Enligt Naturvårdsverket använder svenskarna 770 miljoner plastpåsar per år bara från dagligvaruhandeln. Deras miljöpåverkan beror på hur de tillverkats, till exempel från råolja, och om de hamnar som skräp i naturen efter användning eller återvinns eller bränns upp.

Hot mot djur

– Plastpåsar är definitivt ett problem och det är verkligen ett nedskräpningsproblem. Många plastpåsar används bara en gång, säger Skog.

Ett EU-mål är att den genomsnittliga användningen av plastkassar på 80 per person och år ska minskas till 40.

– Man får se det som ett steg på vägen. Plastkassar har blivit en symbol, men det är väl en ganska bra symbol för det här är ett problem vi kan göra något åt, säger Karolina Skog.

Samtidigt som utredningen tillsätts får Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå åtgärder mot plastavfall i naturen.

Nedskräpning i form av plast anses utgöra ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i havet. Större plastpartiklar orsakar skador på däggdjur och fåglar. Mikropartiklar av plast kan tas upp i vattenlevande organismer och på så sätt komma in i livsmedelskedjan.

Går att förbjuda?

Skog ser också ett växande problem med förpackningar från snabbmat och hämtmat, eftersom de riskerar att sluta som skräp på stränder och i parker.

En typ av åtgärd är helt enkelt att förbjuda vissa plastprodukter.

– Plastkassar som vi känner dem i dag kan vi absolut klara oss utan, säger Skog.

Hon nämner tygkasse som ett bra alternativ, förutsatt att man använder dem många gånger.

Att förbjuda alla plastkassar kan dock bli svårt. Skog påpekar att inte ens Frankrike, som infört ett förbud, har förbjudit alla typer.

Naturvårdsverket har föreslagit att plastpåsar i mataffärer ska kosta minst fem kronor styck. Det förslaget har dock regeringen ratat eftersom det skulle drabba alla typer av plastpåsar lika, även de mer miljövänliga.

"Sluta släng"

I stället trädde en ny förordning i kraft första juni som ger butikskedjor frihet att välja mellan till exempel högre pris, informationskampanjer eller pantsystem.

Karolina Skog tror mycket på pantsystem, vilka bland annat har den effekten att människor plockar upp pantförpackningar som slängts i naturen och lämnar dem till affären.

Jordbruksverket har föreslagit att dagens pantsystem för plastflaskor även omfattar mejeriprodukter och fruktjuicer. Regeringen överväger nu det förslaget.

Miljöministerns främsta råd för den enskilde konsumenten i väntan på nya åtgärder från statens sida är:

– Sluta släng i naturen. Svenskar går omkring och tror att det som sköljs upp på våra stränder kommer från andra länder. Vi syndar själva också.

FAKTA

Regeringens åtgärder

En utredning för minskade negativa miljöeffekter från plast tillsätts.

Utredning ska öka kunskapen om problemen med tillverkning och användning av olika plastprodukter.

Den ska föreslå kostnadseffektiva åtgärder.

Utredningen ska redovisas 1 oktober 2018.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att föreslå åtgärder mot plastskräp.

Myndigheterna ska överväga olika typer av styrmedel, som förbud eller pantsystem, för att minska miljöeffekter på marin miljö.

Uppdraget ska redovisas senast 1 maj 2019

Regeringen har tidigare aviserat att hundra miljoner kronor årligen bland annat ska satsas på strandstädning.

Källa: Regeringen

TT