Sveriges terrorskydd ska stärkas

INRIKES

Terrorism. Regeringen och Alliansen är överens om att Sveriges skydd mot terrordåd måste stärkas.

Offentliga platser ska skyddas bättre, kontrollen av utlänningar som utgör säkerhetshot skärpas och Säpo ges tillgång till mer information.

Terrorismforskaren Magnus Ranstorp är nöjd med partiernas överenskommelse.

– När vi tog upp de här åtgärderna för fem-sex år sedan hamnade vi i stark motvind. Men det är mycket som ändrats under den senaste tiden, säger han.

Efter den senaste tidens terrordåd vill partierna bland annat öka skyddet ute på stan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, får därför i uppdrag att se till att kommuner och myndigheter skyddar allmänheten bättre.

– Det kan handla om pollare och betongsuggor vid gågator och att förbättra skyddet vid broar och andra trånga passager där fotgängare är speciellt utsatta, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).

Fler kameror

Polisen ska få större möjligheter att kameraövervaka gator och torg oavsett vad den så kallade kameraövervakningsutredningen kommer fram till i sitt slutbetänkande nästa vecka.

Polisens insatsstyrkor ska få mer resurser och bättre utrustning.

– Det viktigaste som vi har drivit är att polisen får de resurser som krävs, säger Kristdemokraternas Andreas Carlson.

Överenskommelsen innebär också att Säpos tillgång till signalspaning utreds på nytt. Partierna vill att Säpo ska få tillgång till signalspaningsinformation även då en förundersökning inletts.

Signalspaning riktas mot händelser utanför Sveriges gränser. De kan dock ha kopplingar till personer här.

"Rullgardin ned"

Moderaternas Beatrice Ask beskriver det som om att "rullgardinen dras ned" för Säpo så fort det dyker upp en misstänkt person.

– Vi måste se till att Säpo kan se och lyssna klart, säger hon.

Kontrollen av människor som anses utgöra ett säkerhetshot och som befinner sig i Sverige ska stärkas. Det kan handla om asylsökande som inte kan utvisas till exempel för att de inte tas emot i hemlandet eller riskerar tortyr.

Lagen om särskild utlänningskontroll ska nu ses över. Bland annat handlar det om att personer som anses utgöra en säkerhetsrisk ska kunna hållas i förvar längre tid även om ett överklagat utvisningsärende hos Europadomstolen tar lång tid. Utredningen ska även titta på om säkerhetsrisker ska kunna övervakas elektronisk, till exempel med elektronisk fotboja.

Tar tid

Även övervakningen av våldsbejakande extremister bosatta i Sverige ska stärkas. Det ska bli lättare för polis, Säpo och kommunernas socialtjänster att utbyta sekretessbelagda uppgifter.

Partierna är också överens om att inrätta nationella insatsteam som ska hjälpa kommunerna med att förebygga extremism och söka upp personer som håller på att radikaliseras.

Regeringen tillsatte nyligen en utredning som ska föreslå kriminalisering av deltagande i eller givande av stöd till terrororganisationer. Därutöver är partierna nu överens om att straffen för brott med terroristkoppling, som finansiering och rekrytering, behöver skärpas.

Många åtgärder kommer att dröja eftersom de ska utredas först. Inrikesminister Ygeman påpekar att mycket redan gjorts sedan förra överenskommelsen om terrorism ingicks 2015.

– Det här är ett pågående arbete och nu tar vi förnyad sats för att göra Sverige tryggare, säger han.

FAKTA

Det här är partierna överens om

Skärpt säkerhet i den offentliga miljön. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får i uppdrag att samordna risk- och säkerhetsarbetet i samverkan med kommuner och myndigheter.

Stärkt samarbete mellan Säpo och Migrationsverket, bland annat bättre informationsdelning för att identifiera personer i migrationsprocessen som kan utgöra ett säkerhetshot.

Skärpt kontroll av personer som bedöms utgöra säkerhetshot. Lagen om särskild utlänningskontroll ses över. Skärpt kontroll av säkerhetshot utreds, till exempel genom elektronisk övervakning.

Nationella insatsteam mot extremism ska stödja kommunerna, även nationell vägledning om insatser för återvändare.

Ny utredning om förtydligat demokratikriterium för statliga bidrag. Syftet är att förhindra att statsbidrag ges till extremistiska organisationer.

Sekretesslagstiftningen begränsar i dag vilken information som polis och socialtjänst kan dela om exempelvis säkerhetshot och återvändare. En utredning ska se över reglerna, direktiven beslutas i juni 2017.

Säpos möjlighet att kunna ta emot underrättelser från signalspaning parallellt med en pågående förundersökning ska utredas.

Stärkt tillsyn och förhandsprövning av signalspaning.

Insatserna vid terrordådet den 7 april ska utredas för att utvärdera hur samhället klarade uppgiften. Utredaren ska även titta på hur viktig information spreds till allmänheten i samband med attentatet.

Säkerställ polisens nationella insatsförmåga. Nödvändiga resurser ska tillföras.

Försvarsmakten och Kustbevakningen ska kunna stödja Polisen i vissa extrema situationer.

Polisens tillgång till kameraövervakning ska förenklas och förbättras.

Redogörelse av hur nyligen införda åtgärder mot finansiering av terrorism tillämpas, och om ökad effektivitet behövs.

Källa: Överenskommelsen om åtgärder mot terrorism

TT