"Vi behöver metoder som fungerar"

INRIKES

Terror. Brottsförebyggande rådet tar över arbetet mot våldsbejakande extremism, där ett nytt nationellt center ersätter dagens nationella samordnare.

– Vi behöver verkningsfulla metoder, helt enkelt sådant som fungerar, säger Zan Jankovski, samordnare i Göteborg.

Våldsbejakande extremism är en fråga om kriminalitet - det är regeringens grundanledning till att det nya centret mot våldsbejakande extremism hamnar hos Brottsförebyggande rådet (Brå).

– Samtidigt innebär placeringen på justitiedepartementet att det blir en ökad närhet till de centrala myndigheter som vi måste ha med: polisen, säkerhetspolisen och kriminalvården, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

"Inte överlyckliga"

Hans Brun, terrorforskare vid King's College i London, hade dock hellre sett att centret hamnade hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta föreslogs i en utredning till regeringen i slutet av förra året.

– De har större erfarenhet av att leda operativ verksamhet. Enligt de signaler jag har fått från Brå så är inte de så överlyckliga över det här heller, säger han, och tillägger att "vi får se hur det går".

Brå avvaktar med kommentar. Men när frågan diskuterades inför införandet 2014 så var myndigheten själv kritisk till förslaget, bland annat för att uppdraget är bredare än de traditionella brottsförebyggande åtgärderna man har. I delbetänkandet skrivs också att extremistfrågorna riskerar att inte prioriteras tillräckligt högt.

"Enorm kunskapsbas"

Eskil Franck, som ledde den tidigare utredningen som låg bakom att en samordnare mot våldsbejakande extremism infördes, tar emot beslutet med glädje. Redan när utredningen gjordes 2013 var hans förslag att uppdraget att samordna arbetet skulle läggas under Brå.

– Brå har en enorm kunskapsbas när det gäller de här frågorna och ett väldigt brett kontaktnät i Sverige. Det finns en trovärdighet och acceptans inom Brå i samhället, plus att en del av deras uppdrag ligger i själva namnet, att det är brottsförebyggande.

Helt avgörande för det nya centret blir att få med sig kommunerna, enligt Eskil Franck.

– Brås uppdrag blir kanske inte att göra så mycket självt, utan att ställa kunskaper, inspiration och annat till förfogande för de som jobbar ute på fältet, det vill säga skolor, socialomsorgen och polis i första hand.

Efterlyser fungerande metoder

Zan Jankovski, samordnare för Göteborgs stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism, tycker att det är viktigt med ett center som kan utveckla arbetet.

– Vi behöver verkningsfulla metoder, helt enkelt sådant som fungerar i det här arbetet, så vi på kommunal nivå inte famlar eller kanske inte gör något alls. Det behövs också ständigt uppdaterade kunskaper på lokal nivå.

Han tycker också att det är intressant med ett nationellt operativt team, som ska hjälpa kommunerna.

– Vi har kommit hyfsat långt i Göteborg, men vi hamnar i situationer där vi skulle ha nytta av extern specialistkompetens, säger han.

FAKTA

Samordnaren mot extremism

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism tillsattes i juni 2014.

Förutom att samordna arbetet mellan exempelvis olika myndigheter och landets kommuner, tar samordnaren fram strategier, expertnätverk och har gett i uppdrag åt Rädda Barnen att starta en orostelefon.

Samordnaren kommer nu att ersättas av ett nationellt centrum som inrättas vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Där ska en insatsgrupp inrättas som ska stödja kommunerna. Centret ska vara ett nav för Sveriges expertis på området.

Källor: Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, regeringen

TT