Polisen kritiserar utredning om kameror

INRIKES

Politik. Polisens möjligheter att kameraövervaka ska utökas, enligt en utredare som föreslår en ny kamerabevakningslag.

Men polisen själv gör inte direkt vågen över förslagen.

– Det är ett litet steg i rätt riktning på marginalen, men sammantaget för litet och för sent, säger Joakim Söderström, som är nationell projektledare för kamerövervakning på nationella operativa avdelningen.

När utredningen presenterades försökte utredaren Susanne Kaevergaard föregå kritiken.

– Jag kommer inte att försämra för polisen genom mina förslag, utan tvärtom förbättra. Men jag kommer heller inte föreslå att polisen helt fritt kan kameraövervaka i vårt samhälle, sade hon.

Stort stöd

Redan i onsdags aviserade dock regeringen att man vill gå vidare och utreda frågan om inte tillståndsplikten för polisen ska avskaffas.

– Det finns ett större stöd i samhället för kameraövervakning men detta måste analyseras noggrant. De flesta länder i EU har inte tillståndsplikt för myndigheter, sade justitieminister Morgan Johansson (S).

Men han är annars nöjd med utredningens resultat.

– Ja, det var ju det här vi beställde. Nuvarande regelverk är för restriktivt, sade han till TT.

Trots att utredaren inte slopar tillståndsplikten för polisen innebär hennes förslag att det generellt blir lättare med kameraövervakning såväl i brottsbekämpande och brottsförebyggande syfte som för andra syften, till exempel att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

Matchar inte behoven

Utredaren föreslår att dagens generella tillståndsplikt och anmälningsskyldighet slopas för till exempel butiker, medieredaktioner, idrottsarenor och lokaler för religiöst bruk.

Däremot ska tillståndskrav gälla för myndigheter för platser dit allmänheten har tillträde, såsom skolor, kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och flyktingförläggningar.

Det är detta polisen är missnöjd med.

– Utredningens förslag matchar inte samhällsutvecklingen och polisens ökade behov, säger Joakim Söderström.

Två steg

Polisen vill själv kunna fatta beslut om kameraövervakning. Dagens möjlighet att fatta ett beslut som gäller i en månad har allt för hårda kriterier, enligt Söderström.

– Då handlar det i praktiken om bomber och granater. Vi får inte fatta sådana beslut när det gäller festivaler, där vi haft flera fall av sexuella ofredanden och våldtäkter. Det här problemet adresserar utredningen över huvud taget inte, säger Söderström.

Söderström är också bekymrad över att justitiedepartementet nu planerar två propositioner. Först den som bygger på utredningen, och sen när tillståndsplikten utretts, en till.

– För polisen är det avgörande att tillståndskravet slopas och att den ändringen träder i kraft samtidigt som nya kamerabevakningslagen, säger Joakim Söderström.

FAKTA

Utredningens förslag

Ökade möjligheter till kamerabevakning.

Stärkt integritetsskydd.

Den generella tillståndsplikten och anmälningsskyldigheten avskaffas.

Gäller bland andra butiker, medieredaktioner, lokaler för religiöst bruk, idrottsarenor.

Begränsat tillståndskrav för myndigheter på platser dit allmänheten har tillträde.

Gäller bland andra skolor, kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, flyktingförläggningar.

Ökade möjligheter för att få tillstånd för:

brottsbekämpande, brottsutsatta platser, vid risk för angrepp på liv, hälsa eller trygghet, allmän ordning och säkerhet, kontrollverksamhet.

Vissa undantag för upplysningskrav vid risk för allvarlig brottslighet, hotande eller inträffas olycka.

Ny skyldighet för arbetsgivare att förhandla om kamerabevakning på arbetsplatser.

Datainspektionen blir enda tillsynsmyndighet.

Källa: Utredningen om kameraövervakning

TT