Vapenexport till diktaturer ska bli svårare

INRIKES

Vapenexport. Det ska bli svårare, men inte helt stoppas, att exportera svenska vapen till diktaturer. Även om ett land "allvarligt och omfattande" kränker fri- och rättigheter kan regeringen säga ja, av försvars- och säkerhetspolitiska skäl.

Mer hänsyn ska tas till hur det är ställt med demokrati och fri- och rättigheter i mottagarlandet, enligt justitieminister Morgan Johansson (S).

– Det är en nyhet, det har vi inte haft tidigare, sade Johansson på en pressträff tillsammans med vice statsministern och ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Isabella Lövin (MP).

De båda beskrev uppgörelsen mellan regeringen och de fyra borgerliga partierna som en skärpning av dagens bestämmelser.

Ingen utomstående har dock omedelbart möjlighet att jämföra de inblandades utsagor med den föreslagna lagtexten. Skrivningarna i den lagrådsremiss, som först om några dagar ska skickas till Lagrådet för granskning, är inte kända för mer än berörda ministrar, partiernas förhandlare och deras medarbetare.

– Det kommer att ha begränsad effekt på lönsamheten i försvarsindustrin, säger Morgan Johansson om den oro för intäkter som försvarsindustrin hade i sina svar på den så kallade Kex-utredningen från 2015, som dagens förslag bygger på.

MP firar

Isabella Lövin, vars parti helst vill ha ett stopp för vapenexport till diktaturer, hävdar att Miljöpartiet ändå firar.

– För första gången har vi demokratikriterium i regelverket. Och det är väl värt att fira, säger Lövin.

På frågan om hur lätt demokratikriteriet blir att använda säger hon att det blir upp till nuvarande och kommande regeringar att tolka innebörden.

– Det finns inga vattentäta skott i världen mellan demokratier och diktaturer, det blir en bedömningsfråga.

Regeringen kan bestämma sig för att de försvarspolitiska skälen för export till en diktatur väger över de skäl som talar emot och handlar om rättigheter och demokrati.

Vare sig Johansson eller Lövin vill gå in på vilka exportländer som kan bli omöjliga framöver. Inte heller vill de spekulera om vilka försvars- eller säkerhetspolitiska skäl som skulle kunna motivera ett ja från regeringen till en exportaffär, även då demokratikriteriet lyser rött.

– Det kommer en regering att få ta ställning till i det enskilda fallet, säger Isabella Lövin.

Förblir hemligt

De båda säger att helhetsresonemanget avgör ja eller nej, men hur regeringen och Inspektionen för strategiska produkter (ISP) resonerar om demokrati och diktatur i kontroversiella ärenden kommer att vara hemligt. Regeringen ska inte offentligt dela ut svenska stämplar om demokratisk status. Det är viktigt vare sig det handlar om ja eller nej, enligt justitieministern.

– Genomförs en affär med ett land som vissa menar inte är demokratiskt då skulle det i så fall innebära att man ger det landet en offentlig stämpel, att vi anser att landet är demokratiskt trots att det kan finnas invändningar. Om vi andra sidan skulle säga nej skulle vi kunna få svåra utrikespolitiska bekymmer. Hur helhetsresonemanget förs är inte offentligt, säger han.

FAKTA

Skärpta regler

Lagrådsremissen är en överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna.

Förslaget innebär att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme för att tillstånd ska beviljas.

Förekommer det allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarlandets demokratiska status utgör det hinder för beviljande av tillstånd.

Det ska också ses över om exporten motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2018.

Källa: Regeringen

TT