Kriminalvårdens kontroll kan utökas

INRIKES

Brott. Kriminalvården välkomnar Frigivningsutredningens nya förslag om hur man ska kunna övervaka villkorligt frigivna fångar.

– Här öppnar sig stora möjligheter, säger generaldirektör Nils Öberg.

Frigivningsutredningen, som justitieråd Agneta Bäcklund lämnade till regeringen på torsdagen, öppnar nya möjligheter för övervakning av villkorligt frigivna. Utredningen föreslår bland annat att Kriminalvården ska kunna utföra drogtester och elektronisk övervakning av brottslingar efter att de har släppts. Men Kriminalvården skulle även få betydligt mer tid på sig till rehabilitering.

Hela straffet

Utredningen öppnar för att de villkorligt frigivna fångarna ska kunna övervakas under hela den tid som återstår av fängelsestraffet, till skillnad från det övervakningsår som finns i dag. Exempelvis hade den ökände Hagamannen kunnat övervakas av Kriminalvården i fem år, eftersom han dömdes till 14 år men släpptes efter nio.

– Vi är ofta lite bekymrade över att tiden är för kort. Den problematik som många av våra klienter har med sig, som psykisk ohälsa, missbruksproblem eller svag kontakt med arbetsmarknaden tar tid att lösa. Då blir vi beroende av hjälp från exempelvis kommunerna efter att vår kontakt upphört. Om vi kan vara med under hela straffverkställigheten så tror vi det är bra, säger Nils Öberg, generaldirektör på Kriminalvården.

Fotboja

Möjligheterna med elektronisk övervakning gör också att man med hjälp av fotboja skulle kunna begränsa vilka områden som en villkorligt frigiven fånge får vistas i.

– Det har inte varit möjligt med den gamla tekniken som byggt på basstationer, utan det förutsätter den nya gps-tekniken. Tekniken prövas nu och har visat sig fungera, säger Nils Öberg.

Blir övervakningsmöjligheterna verklighet skulle det kunna leda till en utbyggnad av Kriminalvården.

– Vi skulle i så fall behöva bygga upp en helt annan kapacitet, och det är så klart resurskrävande, säger Nils Öberg.

TT