Nyförlösta med barn skickas till Finland

INRIKES

Sjukvård. Personalbrist har nu lett till att svenska patienter skickas utomlands för vård. Två för tidigt födda med mammor flögs i helgen till Åbo i Finland för vård.

– Ansvariga vill inte prata om platsbristen, säger en läkare.

Therese Broberg drabbades av havandeskapsförgiftning och för högt blodtryck och fick söka sjukvård tidigare än vad som egentligen var tänkt. Efter flera flytt mellan sjukhus, förlossning och efter att slutligen ha hamnat på Akademiska sjukhuset i Uppsala fick hon veta att neonatalavdelningen bara kunde erbjuda plats i Åbo.

– Jag tycker det är fruktansvärt. Jag sa till barnmorskorna i Uppsala att "jag är ingen maskin, jag är en människa", säger Therese Broberg, en av de två kvinnorna, till Sveriges Radio P4 Uppland.

Hon är nu en av två nyförlösta som Upplandsvården skickat till Finland.

– Jag blev ledsen, för jag har redan blivit runtskickad flera gånger innan. Varje gång har det varit stressigt för en och känslomässigt uppryckande. Så att hamna i ett annat land och ha ett helt hav mellan mig och barnen där hemma, det gjorde inte saken bättre.

Köpa platser utomlands

I våras beslöt Region Uppsala att köpa två permanenta platser vid neonatalavdelningen vid Åbo sjukhus för sommarens tre månader. Tidigare har landstinget skickat enstaka patienter över Östersjön, vid tillfälliga toppar.

Kontraktet är unikt för svensk sjukvård, som annars oftast skickar patienter inom regionen eller angränsande landsting. I Skåne och i Stockholm är situationen i sommar ännu så länge inte så ansträngande att föräldrar skickats någon annanstans.

– Det var en nödlösning för att klara vår semesterperiod. Det är en skillnad från i höstas då vi ringde dem akut. De flesta tycker förstås att det är olyckligt, samtidigt som det betyder att de får bra sjukvård ändå, att problemet får en lösning, säger Erik Normann som är sektionschef inom neonatologi på Akademiska sjukhuset.

Problemet i grunden, anser Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets vårdplatsgrupp, är den stora bristen på vårdplatser, och personalbrist. Hon menar att politiker och ansvariga myndigheter negligerar problemet med få vårdplatser.

"Ser inte problemen"

– De vill inte prata om de problem som finns i dag. I modern vård har man tanken att patienter i allt större utsträckning ska vårda sig själva och hemma men vi är inte där än och sjukhus kommer alltid att behövas.

Hon arbetar som läkare i Göteborg och menar att bristen på vårdplatser gör vården dyrare, ökar riskerna för patienter och försämrar arbetsmiljön i vården. Det blir en ond cirkel.

– Vi ägnar hela dagarna åt att jaga vårdplatser, hitta patienter som ska skrivas ut, flytta runt patienter, skicka runt patienter i regionen, till och med intensivvårdspatienter. Operationer och behandlingar ställs in på grund av platsbrist. Bristen i sig skapar ett enormt stort slöseri med resurser.

FAKTA

Bakgrund: Vårdplatsbristen

Akademiska sjukhuset i Uppsala har tvingats köpa vårdplatser utomlands för att kunna garantera vård till svårt sjuka spädbarn under de kritiska sommarmånaderna.

Det pressade läget inom neonatalvård har tvingat Region Uppsala att skriva ett avtal med Åbo universitetssjukhus i Finland för nyfödda barn i behov av högspecialiserad vård.

Det är främst bristen på specialistutbildade sjuksköterskor som gör att Akademiska sjukhuset inte längre kan garantera vårdplatser under sommaren, då den ordinarie personalen tar ut semestrar.

På grund av få vårdplatser och personalbrist skickades i december tre familjer från Uppland till Finland för att föda, och i maj slöts ett avtal där två platser ska stå till sjukhusets förfogande över sommarmånaderna.

TT