Lugn och ro allt dyrare för kommunerna

INRIKES

Brott. Bristerna inom polisen innebär att alltmer av kostnaderna för ordning och säkerhet övervältras på kommunerna.

– Det är ganska allvarligt. Det är polisens uppgift att upprätthålla ordning och säkerhet, säger Greta Berg, ansvarig för säkerhetsfrågor på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Bara i Stockholm har de årliga kostnaderna för bevakningspersonal ökat med ungefär sju miljoner kronor sedan 2014, från 88 miljoner kronor till 95 miljoner kronor förra året. I Göteborg ökade kostnaderna från 55 miljoner till 65 miljoner kronor och i Malmö från 13 miljoner till 15 miljoner kronor under samma period, enligt kommunernas egna uppgifter.

Även mindre kommuner som Landskrona satsar på bevakningspersonal för att exempelvis förebygga rån.

Ökad belastning

– Det finns ju en belastning på polisen, som måste verka vid gränser och i större städer, så vi gör vad vi kan för att öka vuxennärvaron här, säger Håkan Nilsson, säkerhetschef på Landskrona kommun.

SKL har inga samlade uppgifter om de ökade kostnaderna för kommunerna, men Sveriges Radio Ekot har tidigare sammanställt vilka kommuner som fått ökade kostnader på grund av polisbrist. Att det sker en kostnadsflytt råder det ingen tvekan om, säger Greta Berg.

– Det här måste man ha en diskussion om. Om det är så att kommuner måste ta en del av kostnaderna för ordning och säkerhet, så innebär det att kommuner som är rika kan göra det, medan det kan vara svårt för andra och vi får en ojämlikhet i det här.

Ett demokratiskt problem

Den stora efterfrågan på bevakningspersonal beror på flera olika faktorer såsom befolkningsökning och terrorhot, säger Martin Bjurhem som är vd för bevakningsbranschens samarbetsorgan BYA. Även han märker att intresset ökar i kommunerna för mer närvaro på gator och torg.

– Polisen har begränsade resurser och måste prioritera, ordningsvakter och annan säkerhetspersonal fyller då tomrum, säger Martin Bjurhem.

"Alla vill ha ett tryggt område"

I Hallunda centrum strax söder om Stockholm har Botkyrka kommun nyligen börjat satsa mer på brottsförebyggande insatser. Där förekom tidigare mycket stölder och bråk.

Ordningsvakten Milad är en av dem som arbetar för att skapa en tryggare atmosfär.

– Alla vill ha ett tryggt område, man vill trivas där man bor. Det vill även de läskiga typerna, säger Milad.

Han poängterar att vakterna alltid arbetar i nära samarbete med polisen.

– Genom att prata med människor och visa att vi bryr oss kan vi arbeta proaktivt mot brott, medan polisen ofta arbetar mer reaktivt, säger Milad.

"Demokratiskt problem"

Kriminologen Jerzy Sarnecki påpekar att utvecklingen med mer bevakningspersonal och mindre polis pågått länge.

– Den privata säkerhetsbranschen är i dag 2-3 gånger större än den offentliga, det blir en total förskjutning av maktförhållanden, säger han.

Vaktbolagen arbetar för sina klienter, något som gör att endast de som kan betala för sig kan köpa säkerhet, menar Sarnecki.

– Det blir ett demokratiskt problem när säkerheten är till salu. Samhällsklyftorna ökar, säger han.

FAKTA

Bevakningspersonal och polis

I genomsnitt utbildas omkring 2 500 personer inom bevakningsbranschen per år. Då ingår ordningsvakter, väktare och flygplatskontrollanter.

Cirka 15 000 arbetar heltid som bevakningspersonal i Sverige enligt BYA.

En ordningsvaktsutbildning är åtta dagar, men kräver i vissa fall en tidigare väktarutbildning på två månader.

Ordningsvakter har vissa skyldigheter och polisiära befogenheter inom begränsade områden, men ska skyndsamt överlämna frihetsberövade personer till polis.

Till skillnad från ordningsvakter får väktare bara ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande.

Enligt polisens årsredovisning för 2016 fanns 28 264 anställda inom organisationen. 23 528 av dessa var verksamma i regionerna.

Källa: Polisen, BYA

TT