Kan bli bra år för karljohan-älskarna

INRIKES

Natur. Du kanske tycker att de senaste ösregnen förstörde delar av semestern?

Å andra sidan börjar det spira i löv och mossa - och en expert tror att det kan bli ett bra år för karljohansvamp.

– Den brukar gilla sådana här torra, varma somrar när det plötsligt kommer regn i augusti, säger svampexperten Michael Krikorev.

Han pekar på att regnmängderna varierat lokalt. Men på ställen som tidigare gått i torka och som nu fått minst 20-30 millimeter regn kan det vara läge att ge sig ut och skörda karljohan inom två-tre veckor.

Krikorev nämner att karljohan (stensopp) växer snabbt när den väl fått tillgång till rejält med vatten. Men det gör även andra soppar, och många av dem kan också komma att hamna i svampkorgarna.

– De brukar kunna svara snabbt på regn, och det gör också kremlorna, säger han.

Är det då helt kört för kantarellen, den kanske mest folkkära av alla svampar, vid det här laget?

– Nej, jag tror att kantarellerna kan komma igång men de kommer nog inte att vara plockbara förrän i september, för de växer långsammare, svarar Krikorev.

Samtidigt beror fortfarande mycket på vädergudarnas humörsvängningar den närmaste tiden, påpekar han.

– Kommer det inte mer regn de närmaste två veckorna kan svampen ändå lika väl torka bort på många håll.

FAKTA

Karljohansvamp

Karljohansvamp (stensopp) växer i barr- och lövskog från sommaren till hösten. Den är allmän i hela Sverige.

Svampen har fått sitt svenska namn efter kung Karl XIV Johan. Den är mycket god och jämte kantarell den viktigaste matsvampen i Europa.

Svampens hattar är 10-25 centimeter i diameter. De är bruna i olika nyanser, glänsande i torka och lite klibbiga i väta.

Rören på hattens undersida är blekvita och fasta men blir vid mognad gulgröna och mjuka. Foten är 10-15 centimeter hög och 3-6 centimeter i diameter. Foten är ljust brun eller vitgrå med ett fint vitt ådernät på övre delen.

Svampens kött är vitt, och lukten och smaken påminner om hasselnötter.

Källa: Nationalencyklopedin

TT