Kommuner väljer bort att utreda självmord

INRIKES

Samhälle. Regeringen vill att kommuner ska utreda fler självmord.

Men kommunerna är osäkra på vilka regler som gäller, och eftersom de inte måste så avstår de att utreda.

– Det måste snabbt till lagstiftning, säger Lotta Vahlne Westerhäll, professor emerita vid Göteborgs universitet.

Förra året publicerade Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett stödmaterial för att kommuner ska utreda fler självmord.

– Vi tänker att det är väldigt viktigt att man utreder, speciellt bland unga personer. För det är på det sättet man kan få kunskap som man kan använda i det preventiva arbetet, säger Eija Airaksinen, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Utredningarna ska ta reda på vad som hänt, varför det hände och vad man kan göra för att undvika att det händer igen. Men kommunerna är tveksamma. En orsak är att det upplevs oklart vilken information som får lämnas ut mellan hälso- och sjukvården och kommunen.

– Alla är rädda för att bryta mot den typen av lagstiftning, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Eftersom det saknas krav på att utredningarna görs, och man dessutom upplever att man riskerar att göra fel, drar sig kommunerna för att utreda.

– Sedan kräver det resurser. Vi vet att kommuner inte har resurser i dag, de går på knäna. Vi förstår det, men samtidigt vill vi framföra att det här är viktigt, säger Airaksinen.

Alla aspekter med

Folkhälsomyndigheten har beställt en utredning om de juridiska svårigheterna och man funderar nu på hur man ska gå vidare. Lotta Vahlne Westerhäll, som gjort utredningen, säger att det finns ganska stora möjligheter att lämna information mellan kommun och hälso- och sjukvård, men att det krävs lagstiftning med krav för att de faktiskt ska göras.

Hon vill se att både hälso- och sjukvården och kommunens socialtjänst blir skyldiga att utreda självmordsfall, och att det ställs krav på samverkan dem emellan. Polis och räddningstjänst ska vara skyldiga att informera socialtjänsten när de får kännedom om ett självmord, föreslår hon.

Utan krav kommer få händelseanalyser att göras, tror Lotta Vahlne Westerhäll.

– Det tror jag är väldigt negativt ur preventionssynvinkel. Det måste satsas väldigt mycket på att få ner antalet suicider, säger hon.

"Ganska tandlöst"

Socialminister Annika Strandhäll (S) är tveksam till lagstiftning, och pekar på att stödmaterialet från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har en viktig roll. Men Airaksinen beskriver det som "ganska tandlöst" och myndigheten ser nu själv över om man ska gå på utredarens linje och föreslå lagkrav. SKL stödjer ett sådant, i kombination med att man löser sekretessproblematiken.

– Frågar man kommuner och landsting tycker man inte att det är orimligt. Men sedan behöver det finnas stöd och material på hur man gör det på ett klokt sätt, så att det inte blir överarbetat och går för mycket tid som skulle kunna läggas på skolarbete eller patienter, säger Ing-Marie Wieselgren.

FAKTA

Få händelseanalyser görs

När Folkhälsomyndigheten förra året undersökte hur många kommuner som gjorde händelseanalyser vid misstänkta självmord svarade 23 procent att det gjordes.

En utredning innebär ofta att man samlar in fakta, beskriver händelseförlopp, identifierar bakomliggande orsaker, tar fram förslag på åtgärder, skriver rapport, fattar beslut om åtgärder och tidplan som sedan följs upp.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen

TT