Brist på unga förvärrar lärarbrist

INRIKES

Utbildning. Lärarbristen kommer att förvärras när äldre lärare går i pension. Sämst är föryngringen i ett tiotal kommuner, främst i de nordliga länen, enligt en ny kartläggning.

– Lärarbristen är inte ett problem som vi håller på att lösa, det är ett problem som tilltar, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslersämbetet.

Tidningen Skolvärlden har kartlagt ålder, bostadsort och ämnesbehörighet hos samtliga 158 523 personer med svensk grund- eller gymnasielärarlegitimation. Förutom att bekräfta den extrema bristen på utbildade lärare som den svenska skolan står inför, visar kartläggningen också vilka orter som är mest illa ute och i vilka ämnen lärarbristen är som störst.

Tidningen har för enkelhetens skull jämfört storleken på den äldre gruppen lärare (60-67 år), som är på väg att gå i pension, med gruppen unga utbildade lärare (25-32 år). Om inte lärarkrisen ska växa ytterligare bör de som är på väg in i yrket vara ungefär lika många som lämnar det.

I Bjurholm och Dorotea bor det inga unga (25-32 år) utbildade lärare. Inte heller i Överkalix, Arjeplog, Malå, Norberg. Övertorneå, Bräcke och Älvsbyn.

Måste sluta låtsas

I nästan hälften av Sveriges kommuner bor det färre än 10 unga legitimerade grundskolelärare. Det ger en bild av vilka problem många kommuner redan har när de ska rekrytera nya lärare.

Norrbotten, Jämtland och Gävleborg är de län som har störst problem inom grundskolan. Där går det fem lärare nära pensionsåldern på varje ung lärare.

Regeringen bedömer att det kommer att saknas 52 000 behöriga lärare om två år, en prognos som skrivits ned från den tidigare siffran 60 000.

Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslersämbetet (UKÄ), tycker att det är dags att sluta låtsas som att lärarbristen går att utbilda bort. För att täcka behovet måste en fjärdedel av alla som de kommande åren går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet utbilda sig till lärare. Det är helt orimligt, påpekar han.

– Därför är det viktigt att man försöker se bortom lösningen som presenterats under en lång rad år - att få in fler människor på lärarutbildningen. Det är inte lösningen. Istället bör man använda de lärare som finns på ett mer effektivt sätt, säger Fredrik Svensson.

Fler i skolan

En åtgärd bör vara att få in fler yrkesgrupper i skolan, till exempel lärarassistenter, påpekar han.

– Både lärarfacken och flera politiska partier har anslutit sig till tanken på fler yrkeskategorier i skolan. Många har pratat om det, men det är oklart hur mycket som har gjorts. Jag vet att några folkhögskolor, som är lite mer snabbfotade än högskolevärlden, har startat utbildningar för lärarassistenter.

Fredrik Svensson gör en försiktig jämförelse med sjukvården.

– I skolan ska läraren göra allt. De finns väldigt få personer runt omkring som gör det som behöver göras. Det är väl få som tror att läkarna på sjukhusen skulle klara sig som den enda personalgruppen.

Andra lösningar för att minska lärarbristen är att locka tillbaka så många som möjligt av de 40 000 lärare som inte längre är verksamma i skolan. Ytterligare en åtgärd, säkert känsligare, är att se över storlekarna på klasserna.

– Det är ingen som önskar större klasser, men då skulle fler elever utbildas av behöriga lärare. Med mindre klasser får fler obehöriga lärare. Sammantaget handlar det helt enkelt om hur skolan ska anpassa sig till en situation med lärarbrist, säger Fredrik Svensson.

FAKTA

Lärarbristen är värst i norr

Bristen på unga lärare i grundskolan är störst i Norrbotten, Jämtland, Gävleborg, Västerbotten, Dalarna och Gotland.

För gymnasieskolan är läget värst i Norrbotten, Jämtland och på Gotland.

I grundskolan är bristen på yngre lärare störst i franska, tyska, musik, bild och slöjd.

I gymnasieskolan är skillnaderna mellan de båda lärargrupperna störst i juridik, företagsekonomi, kemi och teknik.

De enda ämnena som avviker är gymnasieskolans historia och samhällskunskap där det i dag finns fler yngre än äldre lärare.

Källa: Skolvärlden

TT