Nu inleds den politiska granskningen

INRIKES

Politik. På torsdag börjar det. Nästan en månad före riksdagens högtidliga öppnande startar KU vad som kommer att bli den mest uppmärksammade granskningen på mycket länge.

Vem visste vad och när om skandalen på Transportstyrelsen? Varför fick inte statsministern veta något? Varför agerade inte regeringen snabbare?

Det hör verkligen inte till vanligheterna att riksdagens konstitutionsutskott kallar till extrasammanträde under sommaruppehållet. Normalt startar KU sin granskning av regeringen i januari och redovisar resultatet i ett betänkande i juni. Men att man nu startar tidigare betyder inte att det blir klart fortare.

– Det handlar inte om ett snabbspår utan vi tidigarelägger starten. Det blir en stor och omfattande granskning som behöver gott om tid. Det får ta den tid det tar, säger KU:s ordförande Andreas Norlén (M) till TT, som dock inte helt vill utesluta en tidigareläggning av redovisningen.

Många frågor

Det är kristdemokraten Michael Oscarsson som gjort KU-anmälan. Han vill veta om statsråd och/eller statsministern brustit i sin tjänsteutövning, som det brukar heta på KU-svenska. Han vill också veta när numera avgångna infrastrukturminister Anna Johansson (S) och "regeringen" fick information och när försvarsmakten, Säpo, FRA, Must fick vetskap.

Vad som hittills framkommit är i och för sig att det var just Säpo som informerade regeringskansliet. Men det är betydligt fler frågor än dem Oscarsson ställer som hänger obesvarade. Vilka fler fick information? Varför fick inte infrastrukturministern fick veta något direkt, liksom inrikesminister Anders Ygeman? Varför försäkrade sig inte Ygeman och försvarsminister Peter Hultqvist, som ska ha fått informationen i mars 2016, om att Anna Johansson agerade?

Vad visste Löfven?

Den kanske allvarligaste frågan som inte fått något tillfredsställande svar är varför statsministern inte fick information förrän i januari i år, 17 månader efter att den först nådde regeringskansliet. En annan fråga kopplad till Stefan Löfven är varför han inte informerade oppositionen, och varför alla nu aviserade åtgärder från regeringen kommer först efter avslöjandena i medierna. Ytterligare en är varför regeringen inte stoppade outsourcingen på Transportstyrelsen.

Socialdemokraterna har i sin tur KU-anmält den förra regeringen. Beslutet att upphandla it-verksamheten på Transportstyrelsen togs redan under den förra ledningen på Transportstyrelsen under Alliansregeringens tid. Vad visste dåvarande infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Swärd(M)? Vilka diskussioner fördes inom regeringen om detta? Godkände regeringen upphandlingen?

FAKTA

Bakgrund: IT-skandalen

I april 2015 får IBM uppdraget att ta över Transportstyrelsens IT-drift.

Flera gånger under 2015 beslutar generaldirektör Maria Ågren på Transportstyrelsen att avsteg kan göras från lagar som ska skydda känsliga uppgifter.

I juni ifrågasätter internrevisorn om beslutet är rätt. Styrelsen agerar inte.

Sommaren 2015 inleder Säkerhetspolisen en kontroll av överflyttningen av IT-driften.

I september informeras justitiedepartementet om Säpos oro över att känsliga uppgifter kan hanteras fel.

18 december 2015 tar IBM över driften trots Säpos varningar.

I januari 2016 inleds en förundersökning mot Ågren på misstanken att hon som chef tagit beslut som riskerar att röja sekretessbelagda uppgifter. Då får även inrikesminister Anders Ygeman (S) information om händelsen.

I mars 2016 informeras försvarsminister Peter Hultqvist (S) om säkerhetsbristerna.

I början av januari 2017 får statsminister Stefan Löfven (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S), som ansvar för myndigheten, vetskap om problemen.

I slutet av januari får Ågren sluta med motiveringen att "regeringen och den tidigare generaldirektören har haft olika syn på hur arbetet ska bedrivas".

Den 6 juli blir det via medierapporter känt att Ågren erkänt brott angående datahanteringen och godtagit böter på 70 000 kronor.

Den 18 juli meddelar infrastrukturminister Anna Johansson (S) att myndighetens styrelseordförande Rolf Annerberg får sluta.

Regeringens hantering KU-anmäls av Mikael Oscarsson (KD).

Den 19 juli rapporterar DN att det bland uppgifterna funnits information som möjliggör spårning och registrering av individer med hemliga adresser och skyddad identitet.

Den 21 juli öppnar oppositionen för misstroendeförklaring mot ett eller flera statsråd. Dagen därpå, den 22 juli, öppnar även Sverigedemokraterna för att väcka eller stödja en misstroendeförklaring och den 23 juli ansluter sig även Vänsterpartiet.

Efter flera informationsmöten med de inblandade ministrarna tycker Alliansen inte att de förklaringar som regeringen Löfven har fört fram håller. Den 26 juli meddelar de att de kommer väcka misstroendeförklaring mot tre ministrar.

Den 27 juli meddelar Stefan Löfven att regeringen ombildas. Tre statsråd lämnar regeringen: Anders Ygeman, Anna Johansson och Gabriel Wikström. Tomas Eneroth blir ny infrastrukturminister och Heléne Fritzon ny migrations- och biträdande justitieminister.

Källor: Dagens Nyheter, Expressen, regeringskansliet

TT